facebook_pixel
Halo 3: ODST – Recension

Halo 3: ODST – Recension

Halo 3: ODST är inte så bra som jag minns det.

Istället för att lira som spartanen Master Chief, får du i Halo 3: ODST stifta bekantskap med ODST-soldaten Rookie som kraschlandat i det regniga New Mombasa. Ny berättarteknik och steget bort från Master Chief var spännande för sin tid, men idag är det tyvärr bara co-op-läget Firefight som överlevt tidens tand.

Halo 3: ODST var ett av de roligaste co-op-spelen till Xbox 360, tack vare det då sprillans nya spelläget Firefight. Kraftigt inspirerat av Gears of War 2:s ”Horde”, måste du och tre vänner – eller random spelare online – möta våg efter våg av fiender. Ni har bara ett visst antal extraliv att norpa av när ni dör, vilket hela tiden är en stressfaktor eftersom dödssiffran i laget stiger för varje ny anstormning. Dels kommer det nya och värre fiendetyper för varje våg, men framför allt aktiveras olika ”skulls” (förutbestämda perks) som gör covenanterna/brutes jävligare att möta.

Små fega Grunts är vanligtvis inget problem, men när de kommer Jönssonligan-springande i rad, med dubbla plasmagranater i sina små nävar för att kamikaze-döda dig… då är de en utomjordisk mardröm. En underhållande sådan, eftersom den växande svårighetsgraden också gör att känslan av belöning bara ökar för varje avklarad fiendeattack. Detta är precis lika kul som för elva år sedan! Samma sak kan jag dessvärre inte säga om resten av spelet.

Trots stora banor i kampanjen, brukar Halo-spelen vanligtvis vara någorlunda linjära historier. Med Halo 3: ODST valde dock Bungie att testa något nytt. Du spelar här som Orbital Drop Shock Trooper-soldaten Rookie, som inledningsvis kraschlandar i den covenant-invaderade staden New Mombasa. Det är mörkt, regnigt och ensamt. Sober pianomusik förhöjer stämningen, men bortom musiken känns staden snabbt tråkig och livlös.

Läs också: Halo: Combat Evolved Anniversary – Recension

I korthet:

Vad är det?

Det femte spelet att släppas i supersamlingen Halo: The Master Chief Collection.

Utvecklare

343 Industries

Utgivare

Xbox Game Studios

Webb

xbox.com/games/halo

Cirkapris

100:- (400:- för hela samlingen)

Pegi

18 år

Testat på

Intel Core i7-4790K, GTX 1080, 16 GB RAM

Kolla även in

Halo: Combat Evolved Anniversary, Halo 2 Anniversary, Halo 3

New Mombasa är rena spökstaden. Passande nog finns Ghosts att köra.

Nattens New Mombasa

Efter en facepalm-övertydlig tutorial kring hur minikartan fungerar, kommer insikten: detta är ett mer sandlådeaktigt Halo. Du kan gå runt och utforska New Mombasa efter eget behag, samtidigt som du uppmanas att gå till områden i staden där olika ledtrådar finns kring vad som egentligen har hänt med resten av ODST-gänget. Du hittar så småningom allt från en trasig hjälm till ett prickskyttegevär, föremål som när du granskar dem aktiverar ett mer traditionellt Halo-uppdrag.

När du i rollen som Rookie hittat en kamrats prylar i New Mombasa, skiftar fokuset till vapenbrodern ifråga och du slungas tillbaka i tiden; det är dags att få se hur föremålet som du har hittat, hamnade precis där. Ett rätt innovativt sätt att få lära känna varje ODST-soldat på, även om Bungie dessvärre inte bjuder på lika mycket nytänk när du väl spelar varje karaktärs uppdrag.

Banorna är nämligen precis vad man kan förvänta sig av ett Halo-spel: skjutande till fots, skitnödigt manus och trevliga – men ibland för långa – fordonssekvenser. Som vanligt alltså, vilket vid det här laget känns mer än lovligt uttjatat. Nå, det är åtminstone uppfriskande att slippa spela som Master Chief.

Även om spelet växlar mellan olika karaktärer, finns Rookie hela tiden där mellan varje uppdrag, kringvandrande på gatorna i nattens New Mombasa med den simpla uppgiften att fortsätta leta efter nästa ledtråd till sina kompanjoner. Här finns ingen knepig rymdpolitik som i övriga delar, utan den röda tråden är tydlig och enkel att följa.

Jag applåderar Bungie för att de storymässigt valde att testa något nytt, och Firefight-läget är än idag riktigt roligt, men Halo 3: ODST är inget jag direkt njuter av år 2020. Grafiken, framför allt i det sterila och mörka New Mombasa, har inte åldrats bra överhuvudtaget, utan det två år äldre Halo 3 är faktiskt mer tilltalande för ögat.

Även manuset är som sagt halvdant, något som förstärks av att man får följa dessa ”vanliga” soldater istället för den redan machodoftande Master Chief. Spartan 117 kommer undan med sina lökiga oneliners, medan alla forcerade repliker mellan Romeo, Buck och de andra mänskliga karaktärerna faller lika platt som själva texturerna i Halo 3: ODST. Spelet känns på det stora hela föråldrat.

Firefight. Så stavas den största anledningen att spela detta Bungie-experiment.

Halo 3: ODST – Recension Reviewed by - .
3.25

UTSLAG

65%
65%

Halo 3: ODST må vara jättefult, men Firefight är i alla fall jättefint.

Om skribenten

Profilbild

Glad gamer med smak för action och äventyr, men älskar även storytunga titlar där ett bitterljuvt slut är grädden på moset. Uppväxt med konsoler, men tog år 2014 steget in i PC-världen där de magiska 60 FPS väntade.

Liknande artiklar