facebook_pixel
Vad är Minecraft? – Krönika

Vad är Minecraft? – Krönika

Vad är egentligen Minecraft? Vad innebär det att något är Minecraft? Är ditt fru ett Minecraft? De här frågorna (förutom möjligen den sista) har jag ställt mig själv den senaste veckan efter att ha spelat Minecraft Dungeons

Jag misstänker även att dessa frågor också ställs inom både Mojang och Microsoft. För vad är det egentligen som definierar varumärket Minecraft idag, och vad betyder svaret på den frågan för dess framtid?

Om jag skulle koka ner det individuella spelet Minecraft, utvecklat av Mojang och först släppt i early access år 2011, skulle jag dela upp det i tre distinkta gameplay-element: överlevnad, kreativitet, och utforskande.

Det som gjort spelet till en sådan framgång med en såpass varierad publik är att spelet ger alla möjlighet att välja exakt vilka av dessa grundelement man vill ta sig an. Vill du bara bygga fantasirika kreationer kan du göra det i samma spel som andra använder för att enbart ge sig på de tuffaste överlevnadsutmaningarna. Somliga bygger fungerande processorer med redstone, andra gräver långa tunnlar i berget för att slappna av, medan vissa ser hur länge de kan överleva i Hardcore-läget.

Den här tre-uddade designen är möjlig eftersom spelet helt saknar traditionella sätt att vinna. Under åren har förvisso specifika utmaningar adderats, men det finns inget sätt att ”klara” Minecraft. Du väljer helt enkelt själv vad du vill åstadkomma och definierar själv vad vinst betyder. Spelet innehåller heller inget narrativ eller lore som kapslar in världen, vilket gör den gränslös och formbar till varje spelares smak.

Läs också: Minecraft Dungeons: Jungle Awakens är ute nu, kolla in lanseringstrailern

Bild från Minecraft Dungeons.

Slutet på en indie-era

2014 köpte Microsoft både Mojang och Minecraft för en hiskeligt stor summa pengar. Sedan dess har de släppt spelet till ännu fler plattformar, sålt mycket mer merch, och på senare år börjat expandera varumärket med en rad spinoff-spel.

Minecraft var innan detta en centralgestalt för den redan växande indiespelsvågen. Minecraft var ett världsfenomen trots att det till en början utvecklats av en enda person, och senare av ett litet självständigt team. Vid den här tiden tog både Markus ”Notch” Persson och Mojang på sig ett visst ansvar för indiescenen genom att stödja andra indieutvecklare.

Notch uttalade sig exempelvis negativt mot att Humble Bundle arbetade med storföretag som EA för att detta inte representerade den indiescen han vurmade för. Jag spenderar även själv många timmar i Minecons indiespelsdel där små utvecklare fick visa upp spel, många av vilka senare skulle bli enorma succéer.

Idag ser det annorlunda ut. Vid det här laget har Microsoft ägt Minecraft dubbelt så lång tid som Notch gjorde. När det nu blivit ett Varumärke med stor V, en del av ett konglomerat, har också dess identitet sakta förändrats.

Detta märks tydligaste i de spinoff-spel som släppts hittills, vilka ger oss en inblick i hur Microsoft ser på Minecraft som varumärke. I Minecraft Story Mode tolkades originalet om till ett narrativt äventyr i peka-och-klicka-form där dess värld plötsligt var full med karaktärer som alla hade utmejslade personligheter. Plötsligt fanns det lore i Minecraft. Nu var dess universum som en konkret värld med en historia bortom den som spelaren skapar, snarare än en oändlig sandlåda redo att omformas efter varje spelares tycke.

Konceptbild från Minecraft Earth.

Hur Microsoft förändrade Minecraft

I bakspegeln är det lätt att se Story Mode som Microsofts första försök att subtilt omdefiniera Minecraft. Dess narrativ har haft i princip noll inverkan på varumärket eller originalspelet, karaktärerna har inte blivit älskade av communityn eller sålts på hundratusentals t-shirts. Men det var startskottet för hur Minecraft kunde stöpas om i nya former genom att återanvända vissa beståndsdelar, som tidigare bara varit detaljer i en helhet.

Även Minecraft Story Mode, för alla dess många brister, gjorde ändå vissa försök att bibehålla lite av originalets spelmekaniska identitet. Några rudimentära crafting-sektioner och en halvbakad historia om kreativitet var förvisso inget substitut, men det var åtminstone en logisk länk.

I Minecraft Dungeons är kopplingen till originalet mycket mer otydlig. Jag slogs av hur lite det känns som Minecraft utöver på det absolut mest ytliga planet. Dungeons är ett underhållande och välgjort spel, men det har i princip ingenting med Minecraft att göra utöver den visuella stilen samt några termer här och där. Uppgraderingar heter ”enchantments”, man samlar emeralds istället för mynt, och så vidare.

Däremot finns ingen mining eller crafting. Det finns inget sätt för spelare att uttrycka sig i spelet utöver vilka förutbestämda egenskaper de ska uppgradera sin utrustning med. Utforskandet är minimalt då banorna är helt linjära med bara enstaka återvändsgränder. Stridssystemet är där spelet ligger närmast originalet, men det är ändå mycket mer Diablo än något som liknar Minecraft.

Kort sagt skulle du kunna byta ut alla modeller och omgivningar till Lego eller Mario eller Disney eller Star Wars utan att spelupplevelsen skulle förändras avsevärt.

Och på tal om Star Wars.

Bild från Minecraft Story Mode.

Vad vi kan lära oss av Star Wars

Historien om Mojang och Minecraft är ju nämligen rätt lik den om George Lucas och Star Wars. Star Wars var en gång en ledstjärna för självständigt filmskapande. Originaltrilogin var en industriförändrande supersuccé, trots att de var självständigt producerade filmer av relativt okända kreatörer. Ja, hela serien, inklusive prequeltrilogin, var faktiskt indiefilmer då de producerades utanför studiosystemet.

Som varumärke har Star Wars knappast varit fläckfritt, men hur många miljarder leksaker som än såldes under Lucas tid med serien så hade den ändå en kreativ drivkraft som för det mesta blickade framåt. Till och med prequeltrilogin, som knappast innehåller några mästerverk, var ett försök att bygga vidare på vad som kommit innan och introducera nya idéer till universumet samtidigt som det hade en tydlig kreativ röst.

Sedan Disneys köpte Star Wars 2012 har det istället blivit en serie som definieras helt och hållet av nostalgisk ikonografi och dess egen historia. Samtliga filmer som släppts sedan dess är metatextuellt fastbundna i referenser till sina föregångare. De innehåller allt man förväntar sig att se; ljussablar, X-wings, dödstjärnor, Skywalkers, Solos, Calrissians, och Darth jävla Vader. För det är väl summan av de beståndsdelarna som är lika med Star Wars, inte sant?

Ungefär här befinner sig Minecraft idag. Microsoft behandlar det som som just en samling ikoniska beståndsdelar som kan appliceras på i princip vilket spel som helst utan att faktiskt bibehålla de grundläggande designfilosofierna som gjorde originalet till vad det är. Så länge samma karaktärsmodeller, ljudeffekter, och texturer ligger över allt som ett kubiskt skinn är det ju Minecraft. Inte sant?

Jag säger inte heller att detta nödvändigtvis måste vara något negativt. I fallet Minecraft Dungeons är resultatet ett riktigt underhållande spel som säkert lockar en bred publik till en genre som ofta anses vara svårtillgänglig för nybörjare.

Risken är dock att vad vi upplever som Minecraft kommer vattnas ut tills kärnan inte längre existerar. Den kärnan – kreativitet, utforskande, överlevnad – är vad som gör Minecraft värt att återkomma till över 10 år efter dess debut. Om den går förlorad återstår bara en yta som har mindre och mindre av det som gjorde originalet så genialiskt. Om man bara producerar kopior av kopior kommer spelare till slut glömma varför de älskade Minecraft från första början.

För att inte tappa den här identiteten måste både utvecklare och utgivare därför ställa sig några viktiga frågor. Jag tror att den viktigaste av dem alla helt enkelt är: Vad är Minecraft?

Läs också: Minecraft Dungeons – Recension

Om skribenten

Rikard Olsson

Före detta Stockholmare som älskar pixlar, postmodernitet och pretentioner. Bor numera i England med en katt och fler Mario-figurer än någon rimlig människor borde ha. Är fin som jag är.

Liknande artiklar