facebook_pixel
Griftlands – På gång

Griftlands – På gång

Slåss, diskutera och skaffa både vänner och fiender för livet i Kleis lovande kortspel.

När jag var liten lärde mig min farmor hur man lade en patiensvariant. ”Klockan”, tror jag i alla fall att den hette. Den gick ut på att man skulle lyckas få fram alla klockans timslag i en ring av kort. Det var astråkigt. Tänk om jag hade vetat då att framtiden skulle rymma så mycket roligare sätt att spela kort ensam. Griftlands är nämligen redan nu, i early access-stadiet, ett fantastiskt roligt kortspel.

Klei är en minst sagt mångsidig utvecklare, som kastat sig mellan plattformsaction, turordningsbaserad strategi och spel om att golvet är lava, till synes utan ansträngning. Och i princip alltid med utmärkt resultat. Griftlands lånar grundkonceptet från fantastiska Slay the Spire, och är alltså ett rollspelsdoftande, roguelike-kortspel för en spelare. Men Kleis variant skiljer sig på flera punkter, och får det att sticka ut som något helt unikt.

För det första är Griftlands storyfokuserat, och låter dig hela tiden ta beslut som får andra karaktärer att älska eller hata dig. Det finns tre spelbara karaktärer, och de två jag har spelat är väldigt olika sinsemellan. Både vad gäller vilken sorts kort de får, och vad för slags situationer och berättelser de hamnar i. Estetiken tillåter dessutom väldigt uttrycksfulla karaktärer, genom gester och minspel. Spelet utspelar sig i en råbarkad science fiction-värld, men det finns också mycket värme i sättet det hela presenteras.

Läs också: Oxygen Not Included – Recension

I korthet

Releasedatum

2020

Utvecklare

Klei Entertainment

Utgivare

Klei Entertainment

Webb

klei.com/games/griftlands

En bokstavlig mördarsnigel med laserkanoner.

Munläder

Apropå älskvärt, så låter spelet ofta dig välja mellan om du vill attackera motståndare fysiskt, eller om du vill försöka övertala dem att se saken från din sida. Oavsett vad du väljer så avgörs det med kortbaserade bataljer. De fysiska striderna är lite mer direkta, och handlar på klassiskt manér om att balansera offensiv och försvar. Det gör förvisso även de muntliga debatterna, men de fungerar lite annorlunda. Mycket går ut på att få fram delargument, eller förvirra motståndarna på olika sätt – allt representerat av att du spelar ut specifika kort för att nöta ner motståndarens huvudargument.

Det är väldigt fyndigt konstruerat, och eftersom varje karaktär har två helt olika kortlekar för fysiska och muntliga bataljer så blir omväxlingen stor. Ena stunden fokuserar jag på att försöka använda så många kort som möjligt som får mina motståndare att blöda ihjäl, för att i nästa försöka spela auktoritär genom förtäckta hot.
Även de potentiellt dödliga striderna kan få relativt fredliga utgångar. Du kan nämligen oftast välja att skona dina motståndare, vilket kan få dem att tycka om dig. Eller åtminstone förhindra att deras kompisar börjar hata dig. Varje npc-karaktär som älskar dig ger dig nämligen en bonus, och för varje som hatar dig får du en debuff av något slag. Så det är värt att hålla sig så väl det är möjligt, med så många som möjligt.

Förhoppningsvis så kan Klei vidareutveckla den här gedigna grunden, och kanske bygga ut karaktärernas ganska korta kampanjer lite, innan spelet lanseras på riktigt. Klart är i alla fall att Griftlands är riktigt charmigt och kul att spela redan nu, och har potential att bli något alldeles extra om utvecklarna ror detta iland.

Läs också: Spelar just nu – Dark Souls 2, Hypnospace Outlaw, Crossout, Pendula Swing

På världskartan kan du hitta uppdragsmål och andra händelser att involvera dig i.

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar