facebook_pixel
Overpass – Recension

Overpass – Recension

Svenskutvecklade Overpass uppmanar dig att skynda långsamt.

Föreställ dig den jäkligaste tänkbara terrängen; sylvassa stenar som sticker upp ur marken, avgrundsdjupa gyttjepölar, olägligt placerade stockar och sluttningar som bara leder upp, upp, upp. Lägg till lite lagom taskig väderlek och ständig tidspress, och du får det unika off-road-spelet Overpass.

Racing handlar oftast om att köra fort, om att bromsa lite senare och börja gasa lite tidigare. Overpass handlar påfallande ofta om den raka motsatsen, då den ofantligt kuperade terrängen kräver en ängels tålamod och en fjäderlätt fot på gaspedalen. Dra på lite för mycket och du slirar fast, och ta för lite fart innan du försöker forcera nästa brant och du kommer ingenvart. Lagom är bäst och gränsen är hårfin.

På sätt och vis påminner Overpass om Trials. Liksom i Redlynx motorcykelspel är det livsviktigt att placera däcken rätt. En viktig lärdom som Overpass försöker hamra hem redan i tutorialen är att aldrig köra rakt, utan alltid vinkla buggyn eller fyrhjulingen åt något håll, så att däcken aldrig försöker greppa samma yta samtidigt. Detta leder till att jag börjar “luta” in i branter, sicksacka uppför i sakta mak istället för att försöka storma hindret med ren fart.

Läs också: Recension: Trials Rising

I korthet

Vad är det?

Ett unikt off-road-äventyr.

Utvecklare

Zordix Racing

Utgivare

Nacon

Webb

play-overpass.com

Cirkapris

420:-

PEGI

3

Testat på

I5 4690K, Geforce GTX 970, 16 GB RAM

Kolla även in

Trials Rising

Ljuseffekterna är det klart bästa med grafiken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En unik spelupplevelse

Allt det här gör Overpass till en unik spelupplevelse som jag inte kan påstå att jag har sett tidigare (även om Mudrunner sniffar på samma mark). Och tur är det, för resten av paketet är långt ifrån imponerande; användargränssnittet är rörigt och ljudet tunt (var är alla karosskrap egentligen?), och även om grafiken stundtals blänker till med bländande solljus som strilas genom majestätiska trädkronor, så ser spelet oftast lite väl murrigt ut. Den i övrigt stabila fordonsfysiken bjuder också på en och annan groda, och så har man av någon anledning valt att tona ner skadeglädjen rejält då spelet saknar alla former av tradockfysik.

Slutligen blir Overpass också lite väl enahanda efter ett tag, då tävlingstyperna och banorna smälter samman med varandra. Karossgnuggande med andra förare hade varit uppskattat som variation, och var håller vintermiljöerna hus egentligen? För att inte tala om den oundvikliga frustrationen som uppstår när man för femte gången misslyckas med att undvika samma sten.

Dessa klagomål till trots njuter jag ändå i stora drag av Overpass. Den taskiga ljudbilden gör faktiskt spelet till en utmärkt podcast-kompanjon, och för min del fyller det samma mentala behov som Trials, Trackmania och Dirt Rally. Allt man behöver tänka på är att tämja vägen (eller stigen) framför sig, och när flytet infinner sig blir det en djupt meditativ och tillfredsställande övning. Overpass har hittat en unik nisch som med all säkerhet kommer hjälpa det bli en uppskattad kultklassiker, skavankerna till trots.

Läs också: Doom Eternal – mot evigheten och rakt åt helvete

Overpass – Recension Reviewed by - .
3.85

UTSLAG

77%
77%
Ett racingspel där man måste köra långsamt för att köra fort. Har du hört på maken?

Om skribenten

Benny Holmström

Finlandssvensk anime-, motorsport- och spelentusiast!

Liknande artiklar