facebook_pixel
Doom Eternal – Recension

Doom Eternal – Recension

Klättra och kläng

Mellan bataljerna får vi också chansen att utforska banorna och leta efter uppgraderingar och andra bonusar. Det är ett väldigt välkommet avbrott, och bandesignen är mestadels lagom komplex, där du aldrig fastnar men ibland får klura lite på hur du ska komma åt det där extralivet som hånar dig genom att vara alldeles utom räckhåll.

Jo, just det. Här finns extraliv. De gör så att du slipper börja om från senaste sparpunkten om du dör, och du hittar dem lite här och var på banorna. Det är ett bra sätt att bjuda in de som inte är lika beredda på spelets högre svårighetsgrad, och den som inte vill ha dem kan gott ignorera dem.

Striderna må vara svintajta och minutiöst designade våldsdanser, men just utforskandet är inte lika perfekt. Plattformshoppandet är okej, och med den livsnödvändiga färdigheten som gör det lättare att byta riktning i luften är det ganska lätt att ta sig runt. Men ibland ska du klättra på vissa ytor, och använda stänger för att kasta dig vidare. Vissa plattformar rasar om du står på dem för länge, och vissa hopp är ganska luriga. Tyvärr är de här momenten inte alls lika välavvägda och skarpa. Det är lätt att missa att grabba tag i en vägg, och ibland vägrar herr Slayer att svinga sig vidare utan att jag riktigt förstår varför.

Trots att striderna är mycket svårare, och orsakar klart fler dödsfall, så är det utforskandet och plattformshoppandet som orsakar i princip all frustration. Inte ens när Eternal gör den där typiska, elaka Doom-grejen och utan förvarning kastar flera extra dödliga monster mot dig i en trång korridor blir jag arg. Dels för att det är bara så den här serien funkar, och dels för att du faktiskt har verktygen att möta det – även om du lär blir mörbultad på kuppen.

Jag kan inte minnas att jag en enda gång blev förbannad under en strid, men utforskandet lockade fram ett och annat mindre belevat kraftuttryck vid flera tillfällen.

Plattformshoppandet är spelets svagaste del.

Ett modernt våldsepos

Jag är genuint imponerad av Doom Eternal. Det är en imponerande uppföljare som gör just det en uppföljare ska. Grunden är intakt, men med ändringar och tillägg som gör att det också känns som något eget och större. I Doom 2 gjorde de nya fienderna och det dubbelpipiga hagelgeväret all skillnad i världen, trots att allt annat var identiskt med föregångaren.

Även i Eternal är det dubbelpipiga superhagelgeväret en sann dröm. Alla vapen har sin plats, och sina användningsområden, men just superhagelbrakaren är en sann dröm att använda. Det kommer med en änterhake du kan kroka fast i fiender, dra dig mot dem och sen klämma av en salva rakt i truten på dem för riktigt saftig effekt.

Hela arsenalen är fantastisk, men att just detta vidunder lyfts fram lite extra av spelets narrativ är helt logiskt. Det ger spelet en välbehövlig skjuts när du väl får lägga dina mordiska rabarber på det. BFG i all ära, men om jag bara får ta med ett vapen till en öde ö så blir det mitt kära dubbelpipiga hagelgevär.

Doom Eternal är i grund och botten mer av samma, men på ett sätt som gör att det mutar in en helt egen plats i den legendariska spelserien. Det är det mest genomtänkt och kompromisslöst designade spelet hittills i serien, vilket säkert kan stryka en del gamla fans mothårs. Men för den som kommer in i spelets våldsamma demondräpardans är det en av de mest intensiva och svettiga actionupplevelser som går att finna. Det är sällan jag får stryka svetten ur pannan efter en fps-strid, men Doom Eternal har den effekten på mig. I sanning en föreDOOMlig uppföljare.

Läs också: Halo: Combat Evolved – håller det fortfarande?

Det gäller att använda de resurser man har på effektivast möjliga sätt.

Vapen hjärta demon

Doom Eternal har gott om sköna vapen. Men vilka vapen biter bäst på vilket motstånd?

Plasma gun

Inte bara är vapnet snyggare och mer i linje med klassiska Doom i sin design, det är också väldigt effektivt. Använd det främst mot energisköldar för att få dem och dess användare att explodera.

Ballista

Ett slags railgun som är lite för långsamt för sitt eget bästa, men som slår hårt när du får in en fullträff. Med en modd blir det extra effektivt mot flygande fiender, och för att skjuta av enskilda demon-lemmar.

Super shotgun

Spelets bästa vapen funkar i alla väder och i alla lägen. Det äter snabbt upp din ammunition, så dra fram det i rätt lägen. Tillsammans med änterhaken (eller köttkroken, som spelet kallar den) är detta ett formidabelt vapen mot exakt allt och alla som vågar stå i Doom Slayers väg.

Doom Eternal – Recension Reviewed by - .
4.6

Utslag

92%
92%
En fantastiskt intensiv och svettig actionrökare och en alldeles utomordentlig uppföljare.
Sidor: 1 2

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar