facebook_pixel
Planet Zoo – Recension

Planet Zoo – Recension

Planet Zoo har fantastiska djur i ett sammanhang det är svårt att inte vara ambivalent inför, så nog är det en träffsäker djurparkssimulator.

Det var längesedan ett i grunden bra spel ansträngde sig så för att mota bort mig, som Planet Zoo. Jag kan sitta och titta på de fantastiskt gestaltade djuren i evigheter, men spelet har gott om små och stora irritationsmoment som gör upplevelsen till en berg- och dalbana. Jag pendlar konstant mellan ett rofyllt lugn och rena vredesutbrott.

Resan hit var lång, men när jag tittar ut över min park känns det värt det. Mestadels. Schimpanserna hoppar runt i sitt klätterträd, lejonen dåsar i eftermiddagssolen och strutsarna struttar runt och ser härligt fåniga ut – så där som strutsar gör. Det är detta jag har jobbat för, men bakom varje litet hörn av Babianrövens Djurpark (döm mig inte, jag hade mina skäl till namnet) ligger mycket blod, svett och frustrerade tårar.

Allting börjar med en tutorial från helvetet. Det är viktigt att gå igenom den, för annars är risken stor att Planet Zoo framstår som övermäktigt och förvirrande. Spelets tutorial är en särdeles utdragen, svamlig historia där diverse högst irriterande idioter håller evighetsmonologer och envisas med att dra usla skämt. Trots den konstanta ordsvadan missar spelet ändå att förklara flera viktiga mekaniker, vilket gör det hela ännu störigare.

Läs också: Planet Coaster – Fler karuseller men färre mandriller

I korthet:

Vad är det?

En djurparksimulator som fokuserar på byggande och djurens välmående.

Utvecklare

Frontier Developments

Utgivare

Frontier Developments

Webb

frontier.co.uk/our-games/planet-zoo

Cirkapris

400kr

PEGI

3

Spelat på

Intel Core i5 7600k

GTX 1070

16 GB RAM

Kolla även in

Jurassic World Evolution

En gång för alla nu – en eller ett gnu?

Drömskapelser

Redan i det inledande skedet lyckas spelet alltså göra mig så vred att mitt ansikte får samma färg som ett babianarsle (jag sa ju att namnet på mitt zoo hade en anledning). Inget om varken babianer eller deras rumpor, men det här spelet vet hur det retar gallfeber på mig. Det är en fantastisk sandlåda där du är fri att skapa dina drömmars zoo, men också ett omständligt och onödigt petigt spel som emellanåt vägrar göra som jag vill.

Planet Zoo ger dig ganska mycket att tänka på redan från början. Det finns massor med byggnader och funktioner att sätta sig in i. Du kan dessutom konstruera mer eller mindre vad du känner för om du bara är beredd att lätta lite (läs: mycket) tid. Det finns redan otroliga skapelser på Steam Workshop som du kan, och bör, ladda ner. Från fina djurinhägnader till dekorativa segelfartyg.

Det här djupa byggsystemet är, tillsammans med de fantastiska djuren, spelets stora styrka. Bitvis är det också en källa till frustration, när buggar ibland gör det svårt att veta om det är jag som gör fel eller om spelet helt enkelt inte vill fungera som det ska. Inte minst vägsystemet kan vara himla fippligt, och det blir lätt problem om du försöker vara lite för kreativ med dina skapelser. Men att vara kreativ är liksom hela poängen med spelet, och när du väl får till det är det väldigt tillfredsställande. Mina första försök att bygga en enkel toalett var direkt patetiska, men med tiden går det bättre och bättre.

Kattsandlåda

Spelets största svaghet är managementbiten. Jag gillar i grunden konceptet med att du ska få djuren att trivas så bra som möjligt, snarare än maximera profiten. Men sättet du gör detta blir snabbt repetitivt, eftersom det enda du egentligen gör är att konstant navigera samma menyer och väljer filter för att kunna placera ut växter, leksaker och annat som passar de olika arterna. Det är inte svårt, men väldigt tidsödande och i längden onödigt tjatigt. Djupare än det liknande systemet i Frontiers dinosaurie-zoo-simulator Jurassic World Evolution, men inte roligare för det.

Trots allt detta kan jag inte tycka illa om Planet Zoo. Det har sina brister, men särskilt i sandlådeläget är det lätt att fastna i timtal även om den råkar ligga kattbajs lite här och var i sanden. För den som älskar att bygga och skapa, samt titta på fantastiskt gestaltade djur, är det förmodligen värt besväret.

För mig räcker det med att besvara en enda fråga. Kan man sitta i timmar och glo på mandriller? Ja, det kan man. Alltså är Planet Zoo ett bra spel.

Läs också: Diablo IV är utannonserat – läs mer om spelet här

Håll bara huvudet kallt, så ska det nog gå bra.

Simulera mera

Tre andra bra men elaka managementsimulatorer att ömsom älska, ömsom slita sitt hår över.

Pizza Tycoon

Det är lättare sagt än gjort att driva en pizzeria utan att gå i konkurs på en vecka. Det här spelet utmärker sig genom att låta spelaren skapa egna pizzarecept och menyer. Väldigt roligt, men också extremt utmanande. Lättaste sättet att bli rik är istället att börja smuggla vapen. Jo, du läste rätt.

Capitalism

För den som föredrar sina affärssimulatorer snustorra men realistiska, så är Capitalism ett bra val. Balansera efterfrågan och tillgång, skapa produktionskedjor och ge dig ut på börsen. Framgång innebär ofattbara rikedomar – men mer troligt är att du inom kort lider ett förnedrande nederlag och blir totalt utblottad.

Prison Architect

Mer i linje med Planet Zoo, om än med en hel annan sorts burar. Du är fri att bygga det fängelse du vill. Fokuserar du på säkerhet? Fångarnas välmående? Eller låter du allt förfalla i ett enda blodigt kaos där varenda jävel hugger varandra med hemgjorda knivar? Förmodligen det senare, vare sig du vill eller inte.

Planet Zoo – Recension Reviewed by - .
3.75

Utslag

75%
75%
En ibland frustrerande, men i längden också belönande, djurparksimulator med fantastiskt vackra djur.

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar