facebook_pixel
The Outer Worlds – Recension

The Outer Worlds – Recension

The Outer Worlds är ett utmärkt science fiction-rollspel som är både färgrikt och fullt av gråskalor.

 Det ligger kroppar överallt. Förutom de som inte blivit till en hög med glödande aska, förstås. Plasmavapen är inte att leka med, trots allt. Allt jag ville var att befria kolonin från ett förtryckande, ständigt närvarande superföretag. Istället dömde jag den till undergång. Invånarna uppskattade inte det, och en veritabel massaker följde. Blodet färgar The Outer Worlds gråskalor röda.

Det här är en möjlig konsekvens i ett av de allra första större uppdragen i Obsidians nya science fiction-rollspel. Du kan också tvinga bort stadens ledare och ersätta honom med en desertör som har lärt sig hur man odlar grönsaker genom att gödsla med människolik. Döda kroppar finns det gott om i den här kolonin.

Detta är i allra högsta grad ett Obsidian-spel. Den som oroar sig över att detta är ett enkelspårigt, actionfokuserat spel kan slappna av direkt. Så länge du är tillräckligt len i truten kan du snacka dig ur det mesta. Naturligtvis finns här uppdrag där det dräller av banditer, monster och arga robotar, så det finns gott om skjutande här också för den som vill ha det. Men påfallande ofta kan du lösa uppdragen utan att avfyra en enda plasmastråle.

Läs också: Disco Elysium – ett smärre mästerverk

I korthet:

Vad är det?

Ett science fiction-rollspel som är både färgrikt och fullt av gråskalor.

Utvecklare

Obsidian

Utgivare

Private Division

Webb

Outerworlds.obsidian.net

Cirkapris

500kr

PEGI

18

Spelat på

Intel Core i5 7600k

GTX 1070

16 GB RAM

Kolla även in

Knights of the Old Republic 2

Man får roa sig bäst man kan i rymden – genom att krympa folk, till exempel.

 

Stört styre

Spelet börjar med att du väcks upp ur en lång kryosömn på ett koloniskepp. Det här gillar inte Styrelsen (”The Board”), som helst ser att ingen får reda på att det finns ett helt skepp fullt med nedsövda människor. Allt som skulle kunna hjälpa till att göra kolonierna till en bättre plats att leva på, är ett hot mot det allsmäktiga företaget som styr hela solsystemet med järnhand. Företaget vill att hela befolkningen ska vara beroende av dem, och se dem som något närmast gudomligt och allsmäktigt. Sättet folk pratar om Styrelsen påminner om hur sekter beskriver sina ledare.

För att hålla folk i schack har Styrelsen infört hårda bestraffningar för det mesta. Om kolonins produktion inte lever upp till kraven så straffas befolkningen. Den som inte jobbar tillräckligt bra förlorar sin rätt till mediciner, och det är inte tillåtet för någon annan invånare att hjälpa den som företaget har dömt ut som värdelös. Till och med självmord leder till kollektiv bestraffning, eftersom arbetskraften ses som företagets ägodelar. Det är invånarnas ansvar att skydda företagets tillgångar, trots allt.

Det är i den här trasiga, smutsiga världen du vaknar upp – förvirrad och desorienterad. Och det är den här krassa verkligheten du har att förhålla dig till. Och det är lika bra att du direkt vänjer dig vid tanken på att folk kommer att fara illa ut på grund av dina beslut. The Outer Worlds gillar att sticka kniven mellan revbenen på idealister.

Fråga först, skjut sen

Apropå stickande med knivar så är ju detta actionrollspel. Det är knappast striderna som är spelets stora styrka, men de är kompetenta och underhållande nog för vad de är. Det är dock klokt att skjutandet inte är så mycket i fokus här.

Lite för många av vapnen kan kännas onödigt tunna (även om ekot efter ett fläskigt revolverskott är himla fint), och specialförmågorna som dina kompanjoner bidrar med är inte så spännande.

Det finns dock ett och annat vapen som är rätt kul att leka med, som experimentella prototyper som du kan hitta då och då. Ett av de första är ett strålvapen som krymper fienderna. Det är kanske inte så effektivt, men det ser förbannat roligt ut.

Du kan också välja att gå in och veva i närstrid, men det är bäst för den som vill spela som en smygande ninja-liknande karaktär.

När du börjar spelet får du nämligen inte bara välja utseende, utan även vilka färdigheter och förmågor du vill fokusera på. Jag skulle rekommendera att du sätter ett antal poäng i konversationsförmågorna, och helst även i låsdyrkning för det är låsta dörrar överallt. Men det beror förstås på vilken spelstil du föredrar.

Läs också: Stortest av sju trådlösa gamingheadset

Monopol – spelet för hela familjen

The Outer Worlds lånar inte bara estetik från 1800-talets USA, utan även tematik. Under det århundradet samlade personer som John Jacob Astor, Cornelius Vanderbilt och Andrew Carnegie på sig ofattbara förmögenheter. De rikaste familjerna i USA fick i princip monopolställning i viktiga sektorer.

Till skillnad från i The Outer Worlds så infördes dock lagar mot monopol, så vi fick aldrig ett riktigt så mäktigt superföretag som i spelet. Om Disney fortsätter att köpa upp allt inom synhåll så kanske vi hamnar där till slut, dock.

Sidor: 1 2

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar