facebook_pixel
Neo Cab – Recension

Neo Cab – Recension

Framtiden är här och våra liv styrs av ett krympande antal storföretag. Neo Cab handlar om oss som försöker överleva i deras skugga.

Den kaliforniska staden Los Ojos kallas Automation City av en anledning. Här har människor i mångt och mycket fasats ut från arbetsmarknaden av storföretaget Capra som erbjuder en förarlös taxiservice och personalfria hotell. Simpelt, billigt, och garanterat befriat från mänsklig värme. Det här är framtiden.

En av få som går mot strömmen är den nyinflyttade taxichauffören Lina. Hon kommer till staden med sin trogna neo cab—en modern variant av Uber—för att börja ett nytt liv med sin vän Savy. Samma natt försvinner dock Savy mystiskt, vilket tvingar Lina på en desperat jakt samtidigt som skrapar ihop pengar för att överleva.

Nästan hela Neo Cab utspelar sig här, i Linas bil. I baksätet placerar sig en rad färgstarka Los Ojos-bor som alla har en unik bakgrundshistoria och perspektiv på samtiden. Under turerna samtalar ni om deras liv, jobb, och åsikter. Ofta går diskussionerna in på Capra och deras ökande inflytande över staden. Deras politiska makt växer och även polisen tycks misstänksamt benägna att bestraffa de som vågar kritisera företaget.

Vad som gör Neo Cab så uppfriskande är hur starkt och tydligt det vågar vara i sin samhällskritik. Det är knappast subtilt—det är väldigt tydligt att Capra är en parallel till Amazon och Google—men det har åtminstone övertygelse och rättfärdig ilska i botten.

Läs också: Night Call – Recension

I korthet:

Vad är det?

Neondränkt detektivspel med dagsaktuell samhällskritik i botten.

Utvecklare

Chance Agency

Utgivare

Fellow Traveller

Webb

https://neocabgame.com/

Cirkapris

Pegi

Testat på

Intel Core i7-3770K, Sapphire Radeon RX 580 8GB, 16 GB RAM

Kolla även in

Night Call

Spelet håller knappast igen med sin ilskna satir.

En röst i natten

Samtidigt är spelet inget ensidigt politiskt manifest. Trots att det är uppenbart var utvecklarna står i de flesta frågor ger spelet också en nyanserad bild av både dem som allierar sig med Capra och deras motståndare. Karaktärerna är inte bara representanter för deras diverse ståndpunkter utan individer med perspektiv man mestadels kan känna empati för.

Empati spelar en stor roll även spelmekaniskt, då du styr varje samtal genom dialogval som i sin tur påverkas av Linas humör. Detta kan du läsa av via hennes Feelgrid, en slags avancerad humörring som skiftar färg för att matcha hennes känslomässiga tillstånd. Som mest intressant blir det när Linas känslor ändrar de tillgängliga valen.

Lina är nämligen inte bara en avatar för dina nycker och ibland begränsas dina val av hennes åsikter och känslosvängningar. Detta leder till en ofta spännande balansgång där du väger mellan att vara ärlig mot dina passagerare eller svälja din stolthet för att få en bättre kundrecension, vilket krävs för att du ska behålla jobbet.

Trots detta känns dock historien i slutändan lite ytlig, mest på grund av den abrupta finalen. Precis när man börjat känna sig hemma i Los Ojos rycks mattan undan och de olika sluten erbjuder inget speciellt tillfredsställande avsked. Innan dess bjuder Neo Cab på intressanta karaktärer och välskriven dialog, men när jag lämnade det i backspegeln är det med känslan att jag knappt skrapat på dess neondränkta yta.

Läs också: Telling Lies – Recension

Neo Cab – Recension Reviewed by - .
3.65

UTSLAG

73%
73%
Ett politiskt laddat och gripande deckaräventyr som tar slut precis när det börjar bli som bäst.

Om skribenten

Rikard Olsson

Före detta Stockholmare som älskar pixlar, postmodernitet och pretentioner. Bor numera i England med en katt och fler Mario-figurer än någon rimlig människor borde ha. Är fin som jag är.

Liknande artiklar