facebook_pixel
Atomicrops – På gång

Atomicrops – På gång

För den som tycker att Stardew Valley har för lite våld, och Nuclear Throne har för lite gurkor.

Jag är förtjust i både lugna livssimulatorer och hetsiga roguelike-shooters. Idén att blanda koncepten till ett och samma spel är briljant, men också något som är svårt att åstadkomma i praktiken. Atomicrops har stor potential att pricka in rätt balans, även om det är långt ifrån färdigt.

Mitt första försök slutar innan första skördeperioden är till ända. Atomicrops är uppdelat i årstider som består av tre dagar vardera. Om dagarna ger du dig ofta ut på upptäcktsfärd, för att hitta frön och annat som kan hjälpa dig på traven. Om nätterna måste du försvara dina odlingar mot en anfallande armé av ilskna kaniner och glupska sniglar. Under tredje natten i varje årstid dyker en särskilt elak boss upp.

Atomicrops ser självklart ut, men det tar ett litet tag att lära sig. Spelet ställer vissa krav på att du ska hålla flera bollar i luften samtidigt. Till skillnad från Stardew Valley måste du vara snabb, och du hinner inte stå och fundera över vad du borde göra härnäst. Det är inte så lätt att plantera frön, eller vattna sina potatisplantor, när kulorna viner runt öronen på en.

Varje morgon skeppas du in till byn för att sälja din skörd. När en årstid är slut summeras resultatet i form av en mätare som talar om hur mätta invånarna blev. Ju mättare, desto fler bonusgrejer till dig.

Läs också: Monster Hunter World: Iceborne – På gång

I korthet

Utvecklare

Bird Bath Games

Utgivare

Raw Fury

Webb

Atomicrops.com

Release

Early access nu, fullversion 2019

Bossarna dyker upp i slutet på varje årstid, och ställer till det för dig.

I byn kan du även köpa vapen och frön, samt flirta med två tjommar du tids nog kan gifta dig med. Det här systemet är extremt underutvecklat i nuläget, och fungerar helt enkelt så att du odlar rosor som du ger dem. I gengäld får du bonusar av olika slag, och till sist vinner du deras kärlek. Det är inte särskilt engagerande, och för att den här sociala biten ska ge något behöver interaktionerna i byn byggas ut. Spelet släpptes precis i early access, så än finns tid kvar att fylla på mer kött på de bitvis ganska skrala benen.

Vapnen du köper håller bara i en dag, sedan måste du köpa nytt. Om du ändå bara tänkt stanna hemma och odla är det nog bäst att nöja sig med grundvapnet just den dagen. Mot bossarna bör du dock se till att spara ihop så att du kan köpa ett vräkigare vapen, och helst också uppgradera det.

Fienderna blir snabbt väldigt stryktåliga. I de två första områdena du utforskar går det hyfsat lätt att ta kål på de gulliga små muterade kreaturen. När resurserna sinar och du börjar reparera broar för att komma vidare till nya miljöer, tål även de minsta fienderna närmast löjligt mycket stryk. Odlar du inte tillräckligt då kommer du att sacka efter i kapprustningen, och då är du snart rökt. När du dör får du inte med dig något till nästa omgång, och allt du kan göra är att börja om från början. Det känns lite tomt. Atomicrops erbjuder därför i nuläget en lovande förrätt till något som förhoppningsvis blir mer matigt i längden. Det är för all del roligt redan, men för att jag ska vilja spela igen och igen behövs fler morötter. Gärna muterade sådana.

Läs också: Kerbal Space Program 2 – På gång

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar