facebook_pixel
FIFA 20 – Recension

FIFA 20 – Recension

FIFA 20 tacklar dig på planen med ett mer fysiskt spel, och försöker nöta ner dig med mikrotransaktioner mellan matcherna.

Att skriva om FIFA– och PES-spelen påminner (lite) om riskerna med att byta klubb som fotbollsspelare. Det är lätt att bli utbuad som en ond förrädare. För egen del har jag dock aldrig lagt några ägg, eller fotbollar, i varken FIFA– eller PES-korgen. Jag vill bara spela fotboll. Virtuellt alltså, inte på riktigt. Det verkar jobbigt.

FIFA 20 känns först, som så ofta, som mer av samma. Egentligen är förändringarna ganska tydliga, men det är lätt att hinna glömma hur föregående års utgåva kändes. I alla fall i de mer subtila detaljerna, där förändringarna ofta ligger.

Den här gången är det främst ett minskat fokus på fartiga dribblare, och mer på passningsspel och ett fysiskt försvar. Mer som FIFA 18, för den som nu fortfarande minns hur det var. Alla de här utgåvorna smälter lätt ihop till en enda gröt.

Läs också: Borderlands 3 – Recensionen

I korthet:

Vad är det?

Årets utgåva av den omåttligt populära fotbollsserien.

Utvecklare

EA

Utgivare

EA

Webb

ea.com/sv-se/games/fifa/fifa-20

Cirkapris

500kr

PEGI

3

Spelat på

Intel Core i5 7600k

GTX 1070

16 GB RAM

Kolla även in

eFootball PES 2020

Albin Ekdal gör världens fulaste målgest, ivrigt påhejad av Jimmy Durmaz.

Volta lagom

Beroende på vad man föredrar för spelstil så kan årets utgåva ses som en förbättring eller försämring gentemot FIFA 19. Föredrar du att använda snabba kantspelare för att göra tjurrusningar som i fjolårets utgåva, eller vill du hellre rulla runt bollen med korta passningar i väntan på öppningar, som i FIFA 20? På det hela taget tycker jag nog att balansen är lite mer välavvägd den här gången. Det är inte helt lätt att bara använda starka spelare och kliva in hårt för att ta bollen från tekniska Messi-figurer. Samtidigt går det inte att bara springa förbi hela motståndarlaget utan att ha en vettig plan.

I år får vi ingen fortsättning på föregående års storykampanjer. Istället stoppas narrativet in i det nya Volta-läget, på gott och ont. Det här är ett nytt gatufotbollsläge med fokus på bolltrixande och snabba, korta tre mot tre-matcher. Narrativet är tyvärr fullständigt olidligt, då det handlar om extremt skitnödiga fåntrattar som är mer intresserade av att posera än av något annat. Efter ungefär tio sekunder hoppas jag mest att de allihop ska vricka tungan och tappa talförmågan.

Spelmässigt fungerar Volta i lagom doser. Om inget annat som en stunds välbehövlig variation till de ändlösa matcherna i det milt vämjeliga miktrotransaktionsträsket FUT.

Precis som i PES 2020 så dras även FIFA 20 med bekanta problem i form av ojämn AI. Även om spelet kan bli lite styltigt enstaka gånger så flyter det mestadels på bra. Trots att jag spelat managerläget till döds i föregångarna, så fastnar jag i det ännu en gång, vilket väl får ses som ett gott tecken.

FIFA 20 är, precis som riktig fotboll, en blandning av stora stunder och en besk eftersmak av girighet.

Läs också: Vi recenserar ett spel om en gås

David de Gea ser stursk ut.

FIFA 20 – Recension Reviewed by - .
3.5

Utslag

70%
70%
FIFA 20 gör några ändringar i startuppställningen, men det har fortfarande luckor i försvaret.

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar