facebook_pixel
Team Sonic Racing – Recension

Team Sonic Racing – Recension

När en viss tjock rörmokare lyser med sin frånvaro har Team Sonic Racing alla möjligheter att ta kartracing-tronen på pc, men ändå missar det guldplatsen.

Kartracing som subgenre är såpass förfinad att den i princip varit oförändrad sedan Super Mario Kart släpptes 1992. Men överallt där Mario finns kommer även Segas odödlige maskot Sonic till slut hamna, och när den blå igelkotten nu drar gasen i botten för tredje gången är det med en ny gimmick i bakfickan.

Som namnet antyder adderar Team Sonic Racing samarbete till den välnötta kart-formeln. Varje race delas samtliga medverkande upp i lag om tre, varpå deras slutplaceringar räknas samman för att få teamets totala poäng. Man kan också hjälpa varandra under loppen genom boosta lagkompisar som åker bakom ens bil, eller skänka föremål i studens hetta.

På pappret är detta en fantastisk idé, men resultatet är mer komplicerat. När jag är först över mållinjen men ändå förlorar på grund av mina lagkamrater tänker jag liksom knappast ”åh nej, vi samarbetade inte tillräckligt väl”. Istället för att göda laganda känns det snarare ännu mer orättvist för de som drabbas av andra spelares prestationer.

Tanken är givetvis att man ska hjälpas åt och inte lämna de där tjockskallarna till sina öden. I praktiken finns det dock rätt lite man kan göra för sina medspelare, eftersom interaktioner under loppen trots allt är rätt minimala. All positiv inverkan man har på andra sker passivt och oftast oavsiktligt.

Läs också: Ett fan har återskapat en liten del av Diddy Kong Racing i Unreal 4

I korthet:

Vad är det?

Kartracing med Sonic och hans vänner (och fiender).

Utvecklare

Sumo Digital

Utgivare

Sega

Webb

http://www.teamsonicracing.com

Cirkapris

429:-

Pegi

3

Testat på

Intel Core i7-3770K, Sapphire Radeon RX 580 8GB, 16 GB RAM

Kolla även in

Garfield Kart

Bild från Team Sonic Racing.
I sann Pimp My Ride-anda kan du skräddarsy varje fordon med nya delar och färgscheman.

Gotta go, fast inte för snabbt

Det är upp till andra spelare att använda din bil för boosts, och att ge bort föremål handlar oftast om att göra sig av med skräp än filantropi. Att det här systemet är så avskalat gör mig också riktigt bestört. Här finns en enorm potential för att göra något omvälvande och unikt med kartracing-genren, men genomförandet är frustrerande halvdant.

Överlag saknar Team Sonic Racing känslan för detalj som de bästa spelen i genren kan skryta med. Det är knappast brist på talang som är problemet, utan helt enkelt framstår spelet som lite av ett hafsverk. Grafiskt och spelmässigt är det i princip oklanderligt, men fingertoppskänslan fattas. Banorna är färggranna till tusen och det är sannerligen inget fel på fordonen som är lika kul att styra som att skräddarsy med nya färger och delar.

Bandesignen i sig är dock knappast märkvärdig och storyläget är inte mer än en Powerpoint-presentation som bryter in mellan race på upprepande banor och strösslat med tröttsamma minispel. Det skriker ”äh det får duga” lång väg. Sonic säljer alltid och så länge det inte innehåller något uppenbart fel som allvarliga buggar eller bisarra tidelagsanspelningar räcker det – ut med det i butik bara.

Det är riktigt trist att det ska vara så, för därifrån jag sitter kan jag se ett alternativt Team Sonic Racing som på allvar tar genre vidare och konkurrerar med Mario Kart och Crash Team Racing. I brist på det erbjuder Sonic och hans byxlösa polare kompetent om än något andefattig racing i goda vänners lag.

Läs också: Observation – Recension

Team Sonic Racing – Recension Reviewed by - .
3.45

UTSLAG

69%
69%
Saknar varken nya idéer eller kompetens, men känns ändå andefattigt i slutändan.

Om skribenten

Rikard Olsson

Före detta Stockholmare som älskar pixlar, postmodernitet och pretentioner. Bor numera i England med en katt och fler Mario-figurer än någon rimlig människor borde ha. Är fin som jag är.

Liknande artiklar