facebook_pixel
Life is Strange 2 Episode 3: Wasteland – Recension

Life is Strange 2 Episode 3: Wasteland – Recension

Svåra prioriteringar och konflikter i Life is Strange 2.

Sean och Daniel har hamnat på en cannabisodling tillsammans med en brokig skara människor som också har sina liv i ryggsäckar – av olika anledningar. Daniels krafter växer i takt med hans viljestyrka och det är oklart vart bröderna är på väg, och hur de ska ta sig dit.

När en författare skriver en berättelse där publiken kan påverka utgången så verkar ett metanarrativ om val och konsekvenser ständigt ligga nära till hands. Charlie Brookers Black Mirror: Bandersnatch blev på många sätt lidande av försöken att smart hantera och underminera tittarens makt. Till och med något så egentligen enkelt som choose your own adventure-barnfilmen Puss in Book: Trapped in an Epic Tale faller tillbaka på att göra spelaren till en aktiv och erkänd påverkan, på ett sätt som inte funkar särskilt bra.

Det är samtidigt ett fullt förståeligt grepp eftersom publiken eller spelaren alltid kommer att ha de där “tänk om”-tankarna i bakhuvudet. Om spelaren får en direkt fråga angående exempelvis en resa till Paris så finns där hela tiden en undran huruvida berättelsen tillåter en sådan resa eller inte. Antingen så är Paris modellerat och klart i spelet, och då kommer de scenerna oundvikligen att vara med. Eller så finns det inget digitaliserat Paris och i sådana fall kommer berättelsen aldrig ta sig dit ändå. Detta problem gör sig påmint gång efter annan i Life is Strange 2, och tredje episodens crescendo känns extra forcerat om än emotionellt träffande.

Läs också: recensionen av första Life is Strange 2-episoden

I korthet:

Vad är det?

Vagabondsimulator.

Utvecklare

Dontnod Entertainment

Utgivare

Square Enix

Webb

Life is Strange 2

Cirkapris

400:- (hela säsongen)

Pegi

18 år

Testat på

I7 2600K, GTX 1070, 8 GB RAM

Kolla även in

Brothers: A Tale of Two Sons

Det gröna guldet.

När Sean i förra avsnittet av Life is Strange 2 träffade den dreadfriserade och gitarrspelande Cassie på en julmarknad i Bumfuck, Nowhere så är hon en frisk fläkt och en påminnelse om den bekymmersfria ungdom han missar. Bland campingtälten vid cannabisfälten i norra Kalifornien är hon bara en av många unga människor på glid, och på sätt och vis en av de tråkigaste. Sean är ändå nerkärad i just henne, men spelet lyckas inte övertyga mig om varför, när den betydligt mer sympatiska och häftiga Hannah finns här.

På samma sätt känns vissa konflikter onödigt tillspetsade från första början. Detta kan också vara en effekt av det förgrenade berättandet och vid vilka punkter som dessa återigen binds samman. Och även om så inte är fallet så skapar formatet den där misstänksamheten hos mig. Det är fortfarande Sean och Daniel mot hela världen, men deras relation blir ibland omotiverat ansträngd utan att jag kan göra något för att plåstra om den. På sätt och vis har jag ett klarare mål i sikte än vad karaktärerna verkar ha, och vissa av de saker de passerar på vägen tillåts ta upp mer plats än jag egentligen föredragit. Men resan fortsätter och hoppet lever.

Läs också: recensionen av andra Life is Strange 2-avsnittet

Life is Strange 2 Episode 3: Wasteland – Recension Reviewed by - .
3.9

UTSLAG

78%
78%
Roadmovie-formatet fortsätter leverera intressanta om än ytliga bekantskaper.

Om skribenten

Erik Bergérus

Lagom melankolisk pojkman som gillar sobert berättande och gamla saker.

Liknande artiklar