facebook_pixel
Katana Zero – Recension

Katana Zero – Recension

Katana Zero må se ut som simpel, neonfärgad arkadunderhållning, men under den knivskarpa ytan regerar ett obarmhärtigt mörker.

I grund och botten handlar Katana Zero om en snubbe i kimono (även om folk runt omkring mest verkar tro att det är en badrock) som spatserar omkring och hugger folk i bitar. Men en till synes enkel intrig om en knarkande lönnmördare vecklar snart ut sig till en elak och cynisk saga utan hjältar eller kungariken att ärva.

Katana Zero är som en plattformsvariant av Hotline Miami. Historien berättas i upphackade brottstycken som ofta är mardrömslika och surrealistiska. Det börjar ganska sansat, men i takt med att dödstalet stiger så sjunker både ditt och huvudkaraktärens psyke ner i avgrunden.

Banorna är ofta konstruerade som pussel, där du behöver både snabba reflexer och snabbt avgöra vilka hot som måste elimineras först. Allt till tonerna av pulserande, elektronisk musik.

Läs också: Hårdvara – chassin, lurar med mera

I korthet:

Vad är det?

Ett vasst actionspel och en skitig psykologisk thriller i neonskrud.

Utvecklare

Askilsoft

Utgivare

Devolver

Webb

Katanazero.com

Cirkapris

130:-

Pegi

18

Spelat på

Intel Core i5-7600k

16 GB RAM

GTX 1070

Kolla även in

Mark of the Ninja: Remastered

 

Explosionerna är så där fint Amiga-aktiga.

Vass action, tungt mörker

Istället för distanserad meta-tematik så är dock Katana Zero förvånansvärt innerligt. Spelet klär sig inte bara i en cynisk skrud för chockvärde, det menar vad det säger. Det gör förvisso att det hela blir ännu mer groteskt och eländigt, men det känns som om det finns en poäng med smutsen. Här finns för all del värme och söta små stunder, men känslan av kontant närvarande död ligger alltid och skaver även över de här partierna.

Spelmässigt är det enkelt att lära sig, men bitvis ganska utmanande. Inte värre än att du lär ta dig igenom det, men ett och annat utbrott kan det nog bli. Du har bara din trogna katana och en övernaturlig, drogframkallad förmåga att sakta ner tiden. Utöver det kan du också undvika fiendeattacker genom att rulla undan, samt vägghoppa och smyga. Det sistnämnda är spelets svagaste kort, som turligt nog bara används på ett par nivåer. Smygnivåerna känns outvecklade och tröga i ett spel vars spelmekaniska fördelar vilar på adrenalinstinn, snabb action.

När du hoppar, hukar och hackar dig igenom drivor av fiender är det dock lätt att förlåta de rangligare partierna. Man känner sig ganska skicklig när man smiskar till ett inkommande gevärsskott med svärdet, så att det studsar tillbaka och dödar skytten. Å andra sidan är det mindre bra för självförtroende när samma fiende dödat dig tio gånger i rad, på exakt samma sätt.

Emellanåt känns narrativet i Katana Zero närmast illvilligt, men utvecklarna lyckas knyta ihop helheten till något som leder till eftertanke, snarare än en besk eftersmak. Slutet är förvånansvärt effektivt för att inte vara ett slut alls. En uppföljning väntar, med resten av storyn. Sådant är ofta frustrerande, men i det här fallet finns det en poäng med att låta narrativet följa krokiga, dåligt upplysta stigar fram till sin slutdestination. Om vi får mer knivskarp action av det här slaget är jag redo att vandra lite djupare in i den här blodiga, neondystra världen.

Läs också: World War Z – Recension

Mellan uppdragen får du snacka med världens sämsta terapeut.
Katana Zero – Recension Reviewed by - .
4

Utslag

80%
80%
Ett knivskarpt actionspel, och en mardrömslik berättelse om en trasig lönnmördare.

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar