facebook_pixel
Sunless Skies – Recension

Sunless Skies – Recension

Sunless Skies bjuder på tät atmosfär när du tuffar över himlavalvet i ett flygande lokomotiv.

Titeln ljuger sannerligen inte. I Sunless Skies råder kroniskt midsommarväder. Ingen sol så långt ögat kan nå. Inget regn heller, förstås, så där faller väl min metafor en aning. Nå, hur som helst – Sunless Skies är ett mörkt, steampunkinfluerat actionrollspel. Med ett flygande lok i huvudrollen.

Den som spelat föregångaren, Sunless Sea, vet vad som väntar här. Även om vi numera puttrar över himlavalvet i ett flygande tåg, så är grunden intakt. Utforska okända, allt farligare områden, slåss mot monster och banditer och utför uppdrag.

Det är ganska stora områden att upptäcka, och ditt lok är inte särskilt snabbt, så tempot är väldigt makligt. På gott och ont. De flesta uppdragen är rena fetch quests, där du fraktar varor kors och tvärs mellan olika hamnar. Bitvis är det frustrerande trögt att fjutta omkring i ett tungt, långsamt tåg.

Det är så klart medvetet. Du kan inte vända på en femöring, så striderna blir en slow motion-dans där du försöker placera dig rätt. Jag gillar känslan i kontrollerna, men det blir också väldigt begränsat när alla strider blir likadana. Skjut, kasta dig i sidled för att undvika motattacker – upprepa tills en av er är död.

Läs också: Rage 2 – Hands on

I korthet:

Vad är det?

Ett mörkt steampunkäventyr med ett flygande lok i huvudrollen.

Utvecklare

Failbetter Games

Utgivare

Failbetter Games

Webb

failbetter.com

Cirkapris

230kr

Pegi

Ej klassificerat

Spelat på

Intel Core i7-6700k

16 GB RAM

GTX 980

Kolla även in

A House of Many Doors

Ursäkta, vad är klockan?

Nya vidder

Det som gör att jag ändå inte kan sluta spela Sunless Skies är alla berättelser som utvecklarna har fyllt sin atmosfäriska steampunkvärld med. I de olika hamnarna kan du råka på märkliga karaktärer och fraktioner, och även din besättning har sina egna små historier som du kan utforska. Det är välskrivet, och världen i sig är så pass egen och intressant att jag hela tiden vill se mer av den.

Däremot förstår jag faktiskt inte varför man skulle vilja spela Sunless Skies som ett roguelite-spel. Turligt nog behöver du inte göra det. Spelet autosparar varje gång du anländer till en station, och om du dör kan du välja att fortsätta därifrån. Är du mer hardcore kan du välja att börja om med en ny kapten. Visserligen får du behålla en del av det du tjänat in, men långt ifrån allt.

Personligen tycker jag att spelet tar på tok för lång tid på sig med belöningarna som det är. Det kan ta en smärre evighet att få råd med ett nytt lok, som har plats för mer än en påse nötter i lastrummet. Sunless Sea tar tid på sig att öppna upp sig och bli riktigt bra. Med tiden kommer du att färdas till andra dimensioner, och upptäcka allt märkligare figurer. Dödsbyråkrater, sinnesrubbade kaptener, och en och annan demon väntar därute i den kalla, svarta rymden. I den täta dimman slingrar sig Lovecraft-monster, och rymdbin gör sitt bästa för att sticka håll på ditt lok. Det är en härligt ogästvänlig miljö. Den där sortens mörker som närmast framstår som mysigt, snarare än deprimerande. Var bara beredd på att det är lite som att åka tåg på riktigt – det kan ta onödigt lång tid innan du kommer dit du vill.

Läs också: Månadens hårdvara

Dödsbyråkrati, bokstavligt talat.
Sunless Skies – Recension Reviewed by - .
3.75

Utslag

75%
75%
En atmosfärisk mix av shoot ’em up och rollspel, med en säregen och intressant steampunkvärld.

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar