facebook_pixel
De bästa ultra wide-skärmarna

De bästa ultra wide-skärmarna

Dell Alienware AW3418HW

8 650:-

Dell

En trevlig men aningen modest lillebror till tidigare testade AW3418DW.

Vi hade nyligen möjligheten att testa Dells monsterskärm AW3418DW. Den skärm vi nu testar kan ses som något av en enklare variant. Skärmen är på 34 tum och har den karaktäristiska Alienware-designen med svart och rött och med LED placerad baktill. Ramen runtom är extremt tunn och modellen skulle utan bekymmer kunna placeras bredvid en likadan.
Den stora skillnaden hittar vi däremot i upplösningen som här stannar vid 2 560 x 1 080 vid 144 hertz (kan ökas till 160 hertz vid OC). Skärmen är utan tvekan snabb och det finns ingen eftersläpning överhuvudtaget. Däremot så kan vi i vissa lägen uppleva en aning pixlig bild vilket beror på den lägre upplösningen. I de flesta lägen är dock IPS-panelen riktigt trevlig, med en underbar betraktningsvinkel. En funktion som vi verkligen gillar är de olika spellägena – tre förprogrammerade och tre anpassningsbara – vilket underlättar när vi växlar spel. Skärmen har dessutom en riktigt bra låg blåljushantering vilket underlättar nattspelande.

BETYG: 80 %


LG 34UC89G

8 500:-

LG

En högfrekvensskärm med alltför klen upplösning.

LG påminner på flera sätt om Dells lösning. Detta är nämligen en 34-tums skärm som jobbar med ett 21:9-förhållande som ger en upplösning på 2 560 x
1 080 vid en standardfrekvens på 144 hertz. Även LGs modell har möjligheten att överklocka frekvensen till 160 hertz, något som ger en mycket bra stabilitet och rörelseskärpa även under de mest intensiva stridsscenerna. Med den lägre upplösningen blir bilden däremot bitvis korning och flera spel kommer inte alls till sin rätt. Det är förstås irriterande, framför allt under kvällspassen.
Skärmen är även av en lite enklare konstruktion, vilket inte behöver vara negativt, men i detta fall upplever vi en viss instabilitet i skärmen i sig när vi ska vinkla dem. Vi har även vissa betänkligheter när det kommer till kabelhanteringen som inte är optimal, och där både DP- och HDMI-ansluten kabel lossnade när vi justerade skärmen i höjdled. En trevlig lösning som fungerar riktigt väl är däremot skärmens crosshair-funktion som underlättar både för snipers och i fps.

BETYG: 70 %


Samsung CHG90

12 700:-

Samsung

Digitalt ljud med trådlös fjärrkontroll.

Samsung har en lite annorlunda lösning med sin extrembreda 49-tumsskärm, som använder en upplösning på 3 840 x 1 080 och som ger ett 32:9-förhållande. Skärmen klarar även 3 840 x
2 160 men denna upplösning är tänkt för konsoler eller mediaenheter. Det tar en stund att vänja sig vid det nya formatet, men när vi väl gjort det så är bilden grym med hög detaljrikedom och extremt tydliga kontraster mellan ljus och mörkt. Även färghanteringen är snudd på perfekt och alla typer av spel upplevs otroligt realistiska. Detta blir än tydligare när vi använder HDR-baserade spel.
CHG90 har flera anslutningsalternativ vilket underlättar när vi använder flera olika enheter, och via både förprogrammerade och anpassningsbara snabbval kan vi enkelt växla mellan olika spelprofiler. Tack vare den extrema bredden är detta även en smart lösning att använda för PbP-lösningar där man spelar på en halva och kanske följer ens team i realtid på den andra. Slutligen så är skärmen optimerad för freesync 2. Detta är en modell vi är helsålda på.

BETYG: 93 %


Q&A

UW kontra två alternativt tre skärmar?

Grundtanken med de ultrabreda skärmar vi ser idag var att ersätta två, eller tre, mer standardiserade skärmar med en skärm. Fördelarna med denna lösning är flera. För det första slipper vi ramarna mellan skärmarna, som oavsett hur tunna de är ändå finns där och därmed skapar en störning i bildupplevelsen. Nästa fördel är platsen på skrivbordet. Trots att vi får samma totala bildyta kommer flera skärmar att ta mer plats i anspråk både sett till skrivbordsyta men även sett till antalet kablar som måste dras, för att inte tala om extra strömanslutningar. Slutligen så finns alltid en viss risk med att synkroniseringen mellan flera skärmar kan få släpningar eller störningar vilket vi slipper med en skärm. De största anledningarna till att köra multipla skärmar är att vi kan välja olika skärmtyper med olika egenskaper samt att vi kan placera dem på ett mer individanpassat sätt både sett till vinklar och placering, där vi exempelvis kan använda två i botten och en ovanför dem.

 

Varför g-sync och freesync?

Grunden för alla grafikkort är att trycka ut bilden till din skärm så fort det går i vald upplösning. Detta innebär att vi med mer traditionella skärmar, som inte kan hantera uppdateringar tillräckligt fort, kan få en form av överlappning av två bildrutor i en vilket resulterar i en suddig bild eller så kallad screen tearing där bilden ser ut att vilja krypa åt olika håll. En lösning på detta är vsync-inställningar, men detta får tyvärr en annan negativ effekt i form av ökad lagg då tekniken ber vårt grafikkort att vänta med nästa bild. Detta ledde till utvecklingen av g-sync och freesync som enkelt utryckt har till uppgift att matcha grafikkortets möjlighet att presentera bilder med skärmens uppdateringsfrekvens, oavsett vad denna är. Detta ger avsevärt mycket mjukare och mer följsamt spelande med tydliga bilder i alla lägen.

 

G-sync kontra freesync?

Men varför två olika alternativ och vad skiljer dem åt? Enkelt utryckt så baseras den första skillnaden på att vi har två olika tillverkare av grafikkort: Nvidia och AMD. Börjar vi med den senare så heter deras lösning freesync vilken baseras på den standardiserade VESA adaptive-sync standarden som är en del av displayport 1.2a-specifikationerna. Då AMD inte tar ut några avgifter för att använda deras teknik och grunden är en öppen standard är lösningen enklare att implementera och billigare att tillverka, och som därför även sträcker sig över ett större prisspektrum av skärmar. För att göra det hela lite krångligare finns även freesync 2 som inte ska ses som en direkt efterträdare utan snarare som ytterligare lösning som framför allt erbjuder ett klart förbättrat stöd för HDR-gaming under Windows. Går vi över till g-sync kräver denna teknik en separat hårdvarubaserad lösning i skärmen. En modul som Nvidia själva styr över för att kunna garantera högsta kvalité. Oavsett valet så krävs att du använder samma skärm som grafikkort. Det vill säga ett freesync-anpassat AMD-kort med en freesync-skärm och tvärtom.

 

DVI/HDMI/DP

Det förekommer tre typer av digitala anslutningar på skärmar vilka alla erbjuder samma grundkvalitet vid anslutningar på upp till 1 920 x 1 200 och 60 Hertz, som är basen för DVI. Denna lösning erbjuder även en dubbellagers-lösning som klarar 2 560 x 1 600 vid 60 Hertz. När du vill upp i högre upplösning eller frekvens måste någon av de två sistnämnda lösningarna användas. HDMI finns i tre varianter idag: 1.4 som klarar 1 920 x 1 080 i 120 hertz eller 3 840 x 2 160 vid 30 hertz. Nästa version, 2.0, klarar 3 840 x 2 160 vid 60 hertz och stödjer HDR, medan senaste, version 2.1 klarar 8K vid 60 Hz och ultra HD 4K vid 120 Hz. Vi avslutar med displayport som även denna finns i tre aktuella versioner. Version 1.2 har stöd för 3 840 x 2 400 vid 60 Hz eller 2 560 x 1 440 vid 144 Hz varför denna ofta används för gamingskärmar. Version 1.3 har stöd för 5 120 x 2 880) i 60 Hz. Slutligen har vi version 1.4 som har stöd för 7 680 x 4 320 vid 60 Hz eller ultra HD 4K vid 120 Hz. Observera att du för att få ut maximal upplösning och frekvens måste använda skärm, grafik och även kabel som stödjer samma standard.

Läs också: Månadens hårdvara

Sidor: 1 2

Om skribenten

Sveriges STÖRSTA tidning om pc-spel.

Liknande artiklar