facebook_pixel
Flipping Death – Recension

Flipping Death – Recension

Flipping Death drar sig inte för att flippa ur totalt.

Någon gång kommer det att hända oss alla, men för Penny Doewood är den stora dagen i dag. Efter en tragisk fallolycka avlider hon och hamnar i dödsriket: en plats med Tim Burton-aktig charm, där hus har ögon och spöklika händer växer fram ur marken. Där stöter hon på Döden själv, som är oerhört glad över att se henne – han misstar henne för vikarien han har ringt in, och sticker iväg på sin välförtjänta semester på månen. Nu är det upp till Penny att ta itu med de dödas bekymmer i Flipping Death.

Med hjälp av de magiska krafterna i Dödens lie kan Penny besitta de levande och använda deras kroppar för att vandra runt i vår värld. Genom att utforska det spegelvända dödsriket och styra invånarna i Flatwood Peaks hjälper hon osaliga själar finna frid. Men när en ondsint främling tar över Pennys lik måste hon använda sina nyfunna krafter för att rädda sitt eget … ja, liv är kanske att ta i.

När Penny besitter någon i Flipping Death har hon förmågan att läsa dennes tankar. På så sätt får vi komma närmare inpå ett minst sagt brokigt karaktärsgalleri. Vi möter sjömän, bikertjejer, zombiealpackor, hemliga agenter, valar, mördare, kockar, aliens och många fler. Svulstig jazz spelas i bakgrunden, en hurtigt brittisk berättarröst tar över mellan kapitlen, och lättsamt morbida skämt haglar tätt. Knäppt är bara förnamnet. Det finns egentligen ingen logik eller sammanhang, utan tanken är att det ska vara kul, och att spelaren ska avgöra vilken roll varje ny märklig bekantskap ska spela i att lösa ett problem.

Läs också: Recension: Steamworld Dig 2

I korthet

Vad är det?

Humoristiskt plattformsspel med peka och klicka-själ.

Utvecklare

Zoink Games

Utgivare

Zoink Games

Webb

flippingdeath.com

Cirkapris

180:-

Pegi

12 år

Testat på

I7 4720HQ, GeForce GTX 960M, 8 GB RAM

Kolla även in

2064: Read Only Memories

Utmaning: förklara vad som händer här utan att känna till sammanhanget.

Pusslen i Flipping Death når upp i de långsökta nivåer man oftast hittar i peka och klicka-spel. Ett typiskt exempel: fixa fram en magisk hatt som hjälper en trollkarl bryta sig ur sin destruktiva relation till en kanin, genom att förvandla kaninen till en groda, så att grodan i sin tur kan dyka ned i sjön och aktivera en ubåts torpedsystem, för att befria en sjöjungfru som älskar motorsågar. Det saknar fullständigt rim och reson, och man kommer antingen att charmas av oberäkneligheten, eller snabbt bli less på hur slumpat och meningslöst alltsammans känns. Svenskäventyret självt påpekar ofta ironiskt att pusslen går ut på att ta krångliga omvägar för att nå ett simpelt resultat.

Jag undrar om inte spelet hade varit starkare som ett faktiskt peka och klicka-spel. Det är när jag måste styra ryckiga figurer fram och tillbaka och hoppa runt för att samla in diverse objekt som spelet känns som trögast. Det är tydligt var det har satsats mest: på den självmedvetna dialogen, pusslen och de bisarra figurerna. Plattformsmomenten känns underutvecklade i jämförelse. Flipping Death har försökt vara lite allt möjligt, men det är tydligt var dess hjärta ligger – oavsett om det bultar eller ej.

Flipping Death – Recension Reviewed by - .
3.5

Utslag

70%
70%
Festligt, makabert spel som pendlar mellan att vara för mycket och för lite.

Om skribenten

Charlie Mårtensson

Förtjust i anime, cyberpunk och plot twists. Vägrar multiplayer. Vill även klappa dina husdjur.

Liknande artiklar