facebook_pixel
Overload – Recension

Overload – Recension

Sci-fi-action som överbelastar nostalginerven.

Vad är Overload, undrar du? För att svara på den frågan måste jag först ta dig med på en resa bakåt i tiden, till ett år när shooter — i den mån ordet ens var uppfunnet — var synonymt med Doom från Id software.

Året var 1994, och när rymd-shootern Descent släpptes var det en revolution: man kunde röra sig i tre dimensioner! Alla var oerhört upphetsade, tills de virrade bort sig i spelets labyrintlika korridorer, alternativt spydde av åksjukan. Men ändå var vi rörande överens om att det här var något nytt och mycket bättre.

24 år senare kommer Overload, och gör exakt samma sak. Faktum är att det funnits i early access sedan förra våren men nu är det alltså dags för spelet att ta examen, vilket det gör med den äran. Det är nästan som om någon tagit det Descent jag ser framför mig i mitt huvud, och projicerat det direkt på skärmen. Nej, den andliga föregångaren till detta spel såg inte alls så här bra ut, och kontrollerna var inte så här smidiga och enkla att lära sig. Men med de rosa nostalgiglasögonen på näsan var det faktiskt exakt så här det var.

I korthet:

Vad är det?

Shooter med total frihet att gå totalt vilse i.

Utvecklare

Revival Productions

Utgivare

Revival Productions

Webb

playoverload.com

Cirkapris

200:-

Pegi

12 år

Spelat på

Intel Core i5-6600K 3,5 GHz, 16 GB RAM, Nvidia GeForce GTX 1070 16 MB

Kolla även in

Descent, ej recenserat

Standardscenariot: Du blir överraskad, du reagerar, de exploderar.

Idén är inte komplicerad: flyg en robot genom tyngdlösa asteroiders innandöme, överbelasta reaktorn och ta dig sedan ut innan hela klabbet exploderar. Längs vägen stöter du på andra robotar och måste navigera dig igenom en labyrint av korridorer och grottor. Twisten är förstås att avsaknaden av gravitation gör att du kan röra dig i alla riktningar, vilket snabbt blir förvirrande för den ovane – eller den som inte har något lokalsinne. Om du måste fråga efter vägen när du ska till affären för att handla bröd, bör du nog inte spela Overload.

Till skillnad från tidigare iterationer på samma formel, så finns här dock någon att fråga om vägen. Ett snabbt tryck på Z frammanar ett hologram som flyger före dig och tålmodigt väntar medan du tar ett par fiender av daga, för att sedan fortsätta så att du kan följa efter mot ditt mål, som nästan alltid är en nyckel, eller ibland en reaktor att skjuta i tusen bitar. Längs vägen kan du befria lite nedfrusna kolonister och samla erfarenhetspoäng som du använder mellan de löst sammanhållna nivåerna, för att uppgradera vapen och din lilla robot.

Overload erbjuder egentligen inget nytt. Men det var så länge sedan som den här sortens spel gjordes med någon form av regelbundenhet att det ändå känns fräscht idag. Att det återuppväcker minnen av att vara vilse i kalla, hårda stållabyrinter medan en armé av flygande robotar skjuter på mig från alla håll gör förstås sitt för att väcka känslor. Det här är ett spel som förvaltar sitt arv väl, är tajt, snyggt och fartfyllt. Det gör mig glad.

Läs också: De bästa high end-grafikkorten

Overload – Recension Reviewed by - .
3.85

Review Overview

77%
77%
Snabbt, tajt och stiliserat vackert. Bara lite, lite grunt med moderna ögon.

Om skribenten

Liknande artiklar