facebook_pixel
Spellforce 3

Spellforce 3

Ambitiösa och genreöverskridande rollspelsstrategin Spellforce 3 gapar efter mycket, och får i sig delar av stycket.

Min armé har detta som i en liten ask. Det är i alla fall vad jag tror. Eftersom jag anfaller fästningen från två håll är min uppmärksamhet dock delad, och när jag är upptagen på annat håll fastnar stora delar av min armé i en skogsdunge. Resten tar en märklig omväg genom fiendeland och blir mördade längs vägen. Det är inte lätt när det är svårt, som det heter.

Turligt nog går mitt nästa anfall bättre, och Spellforce 3 är i grund och botten ett bra spel, trots buggar och frustrerande AI. Det är en ambitiös blandning av rollspel och strategispel som, när den funkar, är riktigt kul.

Större delen av spelet går åt till rollspelsäventyrande av klassiskt snitt. Huvudkaraktären, Teriel, lyckas bli desertör och förrädare flera gånger om tidigt i spelet. Således måste du finna nya allierade. Dels möter du fler hjältar under spelets gång, och dels behöver du övertyga både alver och orcher att hjälpa dig i din kamp för att finna orsaken till den märkliga, magiska sjukdomen som sprider sig genom landet.

Rollspelsdelen är det som fungerar bäst, trots att både berättelsen och karaktärerna i ärlighetens namn är ganska trista. Roligast är en bitter härförare som råkar ha samma röstskådis som Geralt från The Witcher-spelen, men utöver honom är skådespeleriet ganska lamt.

 

Läs också: De sämsta pc-konverteringarna någonsin

I korthet:

Vad är det?

Strategi möter rollspel i oljuv harmoni

Utvecklare

Grimlore Games

Utgivare

THQ Nordic

Webb

spellforce.com

Cirkapris

500:-

Pegi

18 kr

Spelat på

Intel Core i5 3,3 GHz, GTX 1070, 16 GB RAM

Kolla även in

Pillars of Eternity

Före strid brukar vi alltid mysa och grilla lite korv.

Miljöerna är riktigt snygga, med grönskande skogar, stora städer och fuktiga grottor att utforska. Just upptäckarlustan är det som driver Spellforce 3 framåt. Det är roligt att springa runt med sin fyrmannatrupp av hjältar och leta bättre utrustning, göra sidouppdrag och banka ihjäl ett och annat monster.

Strategidelen, däremot, är betydligt svagare och känns lite för ofta som utfyllnad. Den är lite för simpel för att verkligen engagera, och för långsam för att funka som omväxling från äventyrandet. Dåligt är det inte, men inte heller värst bra. Genremixen har potential, men de enskilda delarna behöver poleras lite mer för att verkligen bli en riktigt lyckas helhet.

Det är klurigt att hålla reda på sina fyra hjältar. Alla har sina unika förmågor som bör användas flitigt, samtidigt som man bygger baser, hanterar resurser och anfaller fienden. Hjältarna är ryggraden i armén, och om du inte sköter dem ordentligt går det oftast åt helvete.

Emellanåt är dock buggar det största hotet, och kan hindra dig från att klara sidouppdrag. Dialogsekvenser kan till exempel triggas vid fel tillfällen, eller inte alls. En gång fick jag manuellt putta på en karaktär så att hon skulle komma innanför det område där hon fattar att uppdraget är avklarat.

I slutänden har jag ändå tillräckligt kul med Spellforce 3 för att min upptäckaslusta ska vara intakt, trots alla skavanker. Det är klumpigt och bångstyrigt, men det har en avväpnande, vinnande charm.

Läs också: Så väljer du den perfekta gaming-monitorn

 

Spellforce 3 Reviewed by - .
3.5

Utslag

70
70
En intressant blanding av strategi och rollspel, som inte riktigt får till alla enskilda delar.

Om skribenten

Joakim Kilman

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar