facebook_pixel
Aer Memories of Old

Aer Memories of Old

Aer Memories of Old fångar känslan av att bara öppna vingarna och flyga iväg, och då blir det desto jobbigare när man tvingas landa igen.

”När människor ser fåglar flyga på himlen så sägs det att de börjar längta efter att resa” berättade den titulära resenären i serien Kino’s Journey. När människor kan förvandlas till fåglar så ligger resan än närmare till hands. Då är det synd att det finns för många stopp på vägen.

Den unga kvinnan Auk lever i en värld som bokstavligt talat slitits sönder. Fastlandet har blivit öar som flyter omkring bland molnen. Här måste hon ge sig ut på en pilgrimsfärd till världens tre tempel, besöka templens gudar och laga sin omgivning. Auk är perfekt för detta åtagande då hon när som helst kan anta formen av en fågel och fritt ta sig mellan de svävande landmassor som världen består av.

Bakgrundshistorien berättas nästan uteslutande av texter på stentavlor och pappersrullar. Dessa textstycken är ofta vackert formulerade, men knappast lättförståeliga eller särskilt rättframma. Gudanamn med många konsonanter blandas friskt med olika benämningar på de släkten som tidigare befolkade världen. Samtidigt som dessa inte lyckas förmedla någon större förståelse för världen så etablerar de ändå en omisskännlig förnimmelse av att leva i en sorts postapokalyps. Aer är betydligt mer intresserat av att skapa en känsla snarare än att vara konkret.

 

Läs också: De bästa grafikkorten just nu

I korthet:

Vad är det?

Flygturer i en vacker värld

Utvecklare

Forgotten Key

Utgivare

Daedalic Entertainment

Webb

forgottenkey.se

Cirkapris

160 kr för hela säsongen

Pegi

7 år

Spelat på

Intel Core i7-2600K, GeForce GTX 1070, 8 GB RAM

Kolla även in

Abzu

På väg till doktorn i Mariannelund.

De tre tempel som Auk tvingas ta sig igenom blir något av stoppklossar på vägen. Spelet ger mig vingar bara för att ta dem ifrån mig och förväntar sig att jag ska trycka på några knappar, lösa simpla pussel och ägna mig åt halvdant plattformshoppande. Speciellt dessa plattformssekvenser kan lätt bli frustrerande hinder för spelare som inte plöjt nittiotalets Nintendohoppare som Banjo-Kazooie och Donkey Kong 64. Att flyga är frigörande, förlåtande och tilltalande medan templen snarare understryker de begränsningar som Auks mänskliga form innebär. Visst belyser detta kontrasten mellan de två formerna, men detta är för ofta på bekostnad av spelkänslan. Den lilla svenska studion Forgotten Key borde ha koncentrerat sig på det underbara flygandet och bygga eventuella ”speliga” spelelement utifrån den. Spelet hade tjänat på att tona ner de flagranta Zelda-vibbarna och helhjärtat ägna sig åt atmosfäriskt upptäckande istället.

Aer är vackert, drömskt och inbjudande. Att flyga över de sargade landskapen till nyfikna toner är en fröjd, och att genskjuta ett moln innan man landar intill en gammal ruin är tillfällen som man vill stanna i länge. De styltiga sagorna om gamla gudar, och de plötsliga avbrott som varje tempelbyggnad innebär kommer tyvärr i vägen. Om spelet hade vågat hänge sig fullt ut åt upptäckandet och strössla landskapet med fler små berättelser så hade det kunnat bli så mycket mer. Aer är ett praktexempel på den gamla devisen att vägen är resans mål, och när eftertexterna rullar har jag fortfarande kvar min reslängtan.

Aer Memories of Old Reviewed by - .
3.5

Utslag

70
70
Ett vackert spel som trots många rätt inte riktigt vågar tro på sin egen förmåga och därmed vingklipper sig självt.

Om skribenten

Erik Bergérus

Lagom melankolisk pojkman som gillar sobert berättande och gamla saker.

Liknande artiklar