Imprint-X

Imprint-X

I Imprint-X trycker man på knappar och det räcker gott så.

Imprint-X handlar om att trycka på knappar. Att jag beskriver det så kanske låter förmätet, som att jag vill kritisera det genom att få det att låta nästan absurt simplistiskt, men det är långt ifrån sanningen. Imprint-X är bokstavligt talat ett pusselspel om att trycka på knappar, och det är dessutom ett riktigt bra sådant.

Spelet inleds med en sekvens där märkliga robotiska varelser attackerar människor och planterar in robotvirus i deras hjärnor. Ditt jobb är att ge dig in i de drabbades inre för att förinta dessa mekaniska basillusker. Varje värld representerar en patient och varje pussel handlar om att tillintetgöra en individuell robot genom att trycka in alla knappar på dess kropp.

Från den här stunden tar Imprint-X den mest basala mekaniken i hela spelmediet och använder den på dussintals olika sätt utan att någonsin tappa fokus. Det som förändras är hur du trycker in alla dessa knappar. Till en början krävs det bara att man listar ut i vilken ordning varje knapp ska användas, men det går fort innan enkel mönsterigenkänning ger vika för dussintals varianter på samma tema. Somliga pussel kräver exakt timing, andra sker under tidspress, andra kräver att du kan minnas olika sekvenser, andra är memory-lekar, andra förskjuter ditt perspektiv på olika vis.

I korthet:

Vad är det?

Stiligt pussel om robotvirus och knapptryckande

Utvecklare

Morgondag

Utgivare

Morgondag

Webb

imprint-x.com

Cirkapris

49:-

Pegi

Ej klassificerat

Spelat på

Intel Core i7-2600K, Sapphire Radeon RX 480 8GB, 8 GB RAM

Kolla även in

Sokobond

Det börjar så enkelt, men senare pussel skulle ge Enigma-maskinen huvudbry.

Jag hinner precis bli bekant med en variation på formeln innan jag presenteras med en ny, så konceptet förblir intressant och utmanande. Jag hinner aldrig hamna i något utmattningsstadie där jag blir trött på att lösa samma pussel om och om igen, utan blir ständigt överraskad av nya utmaningar.

Det är få banor du kan ässa första eller ens andra gången. Varje pussel ger dig enbart ett begränsat antal klick innan du tvingas börja om, och jag förstår faktiskt inte riktigt varför. Senare pussel kan kräva en hel del experimenterande, och då är det bara irriterande att komma halvvägs för att kastas tillbaka till ruta ett när ens godtyckliga livmätare tar slut.

Precis som Morgondags tidigare spel Rymdresa svämmar Imprint-X formligen över av stil, med sin eleganta pixel-look och rytmiska soundtrack. Det är uppslukande på ett sätt pusselspel sällan är, jag känner nästan hur min puls synkar med soundtracket och hur jag börjar trycka knappar i takt med de hypnotiserande bakgrundsfärgerna. Det kanske låter märkligt om man bara ser på skärmdumpar, men det här är ett spel som bönar och ber om att spelas i VR.

Det är något med blandningen av primalt tillfredsställande mekanik och den trollbindande inramningen som gör Imprint-X till något speciellt. Spelet skapar en kroppslig koppling mellan sig själv och spelare på ett sätt jag inte har upplevt sedan Loco Roco. Och allt det bara genom att trycka på knappar.

Imprint-X Reviewed by - .
4.25

Utslag

85
85
Stimulerande hjärngymnastik med stil så det blir över.

Om skribenten

Före detta Stockholmare som älskar pixlar, postmodernitet och pretentioner. Bor numera i England med en fru, två katter och fler Mario-figurer än någon rimlig människor borde ha. Är fin som jag är.

Liknande artiklar