Batman: A Telltale Games Series: Guardian of Gotham

Efter att ha blivit injicerad med de mest osköna drogerna någonsin har Bruce hamnat på Arkham Asylum. Kommer han att kunna fly?! Ja, han är ute typ två scener senare. Vilket tyvärr är ganska talande för denna ganska ljumna Telltale-säsong.

Jokern är förmodligen helt ofrånkomlig när ett Batman-manus skrivs 2016. Vilket är synd. När första episoden släpptes var jag glad över att Harvey Dent var en lovande borgmästarkandidat och Cobblepot en gammal polare och det fortfarande var oklart exakt vart historien var på väg. Nu när den är på väg mot ett clusterfuck av Jokern, Pingvinen och Two-face är jag mer skeptisk.

Denna fjärde episod tar bland annat med Batman till platsen för ett brutalt dubbelmord som känns okaraktäristiskt våldsamt för seriens övriga ton och känsla. Och Batman löser mordgåtan – som så många gånger förr – genom att ”länka” ihop olika föremål han hittar. Detta är precis lika rättframt och simpelt som det varit i tidigare episoder. Jag har fortfarande inte bestämt mig för exakt vad jag tycker om den här sortens ”pussel” med jättestora citationstecken. Jag känner mig ständigt en smula dumförklarad när jag först trycker på kanylen på golvet och sedan trycker på kanylmärket på en kvinnas hals och Batman kör sin digitala mind palace-pryl som om han just knäckt Jack the Ripper-fallet.

I en sekvens ska Bruce, med sitt eget DNA som utgångspunkt, förändra den molekylära uppbyggnaden hos den drog han blivit påtvingad. Detta får spelaren hjälpa till med genom att lite på måfå snurra runt tre bitar av något som liknar kolvätemodeller från högstadiet. Det är inte engagerande, intressant eller utmanande. Och någonstans på vägen så har även berättelsen och valen jag tillåts göra förlorat mycket av sin vikt. På Arkham-sjukhuset startar Jokern ett bråk med Victor Zsasz som en avledningsmanöver och Bruce kan välja mellan att i tumultet använda en telefon för att ringa någon som kan hjälpa honom ut därifrån, eller försöka stoppa bråket. Oavsett vad jag gör så kommer Alfred i nästa scen och bailar ut Bruce. Senare får jag välja mellan att åka till Wayne Enterprises och stoppa Pingvinen från att hacka sig in i Waynes datorsystem, eller att åka till det Wayneska residenset och stoppa Dent från att bränna ner stället. Ett sådant val borde föra med sig viss vikt, men det gör aldrig det. Berättelsen är omisskännligt på väg mot sin förutbestämda upplösning, och den tassande ovetskap som introducerade säsongen är utbytt mot alltmer bombastiska men samtidigt tomma scener. Det ska mycket till för att sista avsnittet ska kunna göra läderlappen rättvisa.