facebook_pixel
Duke Nukem 3D: 20th Anniversary World Tour

Duke Nukem 3D: 20th Anniversary World Tour

Duke återvänder för att sparka rumpa och tugga tuggummi i Duke Nukem 3D: 20th Anniversary World Tour.

En sedelbunt räcks över till en strippa som blottar pixliga bröst. Här bör jag kanske Aftonbladet-rasa över sexismen i ren moralpanik, men det tänker jag inte göra för det är ju kul i några sekunder. Det stora problemet är att just ”kul i några sekunder” är den perfekta beskrivningen på hela spelet.

Duke Nukem 3D släpptes samma år som denna ädla tidning föddes. Nylanseringen känns därför som att öppna en tidskapsel från en period som var speciell för mig. Då kunde jag inte tänka mig något bättre än att få komma hem efter plugget och få skjuta rymdvarelser till Dukes kaxiga monolog. Nu tjugo år vill jag röntga skallen för att se varför mitt minne var så skevt.

Duke har inte åldrats med värdighet och då menar jag inte den pixliga grafiken som trots allt har sin charm i dessa retro-tider. Det är på en djupare nivå spelet visar sin faktiska ålder. År 1996 lyckades utvecklarna få ett övertag mot genrens konung Doom tack vare en spelmotor som kunde hantera ökad interaktivitet. Miljöerna fylldes med rekvisita som kunde manipuleras bara för att det gick. Då var det exceptionellt att kunna gå fram till ett biljardbord i ett spel och stöta iväg en kula.

I korthet:

Vad är det?

En klassisk shooter som fyller jämnt

Utvecklare

Nerve Software, Gearbox Software

Utgivare
Gearbox Publishing

Web

gearboxsoftware.com/game/duke-3d-20th/

Cirkapris

199:-

Pegi

16 år

Testat på

Intel Core i5 3,3GHz, GTX 970, 16GB RAM

Duke30
Blargh, smaka på mina orangea pixelmoln!

Det jag inte insåg då men som blir så tydligt nu är att det är funktionalitet som bara skvalpar på ytan. I grund och botten är det samma trötta spelmekanik som i Doom med olikfärgade nycklar som måste hämtas för att nå slutet. De interaktiva funktionerna slösas bort på problemlösning som sällan går bortom att trycka på en knapp för att öppna en dörr på ett helt annat ställe. För att göra det ännu värre har de åtråvärda nycklarna placerats på underliga ställen för att fylla ut speltiden. Var det någon som glömde berätta för designteamet vad spelmotorn kunde leverera? Det känns ungefär som att se en snickare använda en spikpistol som en hammare av gammal vana.

Nytt för denna utgåva är en färsk kampanj, ett brandfarligt vapen och en pyroman till monster. Tyvärr är bandesignen lika bedrövlig som i originalet men utan att något sticker ut. Jag ser inget som går upp mot den stora bosstriden på fotbollsarenan. Överraskande nog saknas också innehåll från tidigare släppta expansionspaket vilket också gör att detta blir allt annat än den definitiva samlingen. Jag ser det dock som ren barmhärtighet. För min del väntar jag nog gärna tjugo år till innan jag återser Duke i 90-talsform. Jag brukar vara svag för nostalgi men det här gjorde mig mätt och trött.

Duke31
I dessa tider är det inte lika skoj med grispolis-skämten.
Duke34
Plötsligt drabbades tvillingarna av tvivel. Var detta rätt karriärsval?
Duke Nukem 3D: 20th Anniversary World Tour Reviewed by - .
1.9

Utslag

38
38
Duke lämnar tonåren och känns plötsligt vansinnigt gammal.

Om skribenten

Mikael Hjalmarson

Munter och ständigt godissugen smålänning med ett stort intresse för film, musik, spel och programmering. Lever oftast i nostalgiska drömmar om Commodore 64, men trivs bättre i moderna spel.

Liknande artiklar