facebook_pixel
The Walking Dead: Michonne Ep. 3 – What We Deserve

The Walking Dead: Michonne Ep. 3 – What We Deserve

Finalen hon FÖRTJÄNAR.

Av Fredrik Eriksson

Jag var med och formade Clementine. Under två säsonger fick jag se henne vara svag, växa sig stark och till sist gå sin egen väg. Michonne, däremot, är ju redan som hon är. Det har gett hennes miniserie en annan känsla och istället för att skapa henne har jag tolkat henne; försökt hålla mig så nära de tusentals serie­tidnings­rutor jag sett henne i. Alla dessa minnen har jag tagit med mig
när jag mött Michonne på ett sätt jag aldrig trodde vi skulle få göra.

01

Dock, inte ens i den sista och klart mest dramatiska delen, lyckas världen och karaktärerna kring den katana­svingande amasonen beröra. Jag är inte fäst vid övriga ensemblen, faktum är att jag i skrivande stund inte längre minns vad hälften heter. Jag ser en flicka begrava sin far. Jag möter den döende blicken hos en vän vars blod färgar marken röd. Jag berättar för en pojke att den han älskar inte finns mer, att de aldrig mer kommer att träffas igen. Och inför allt detta känner jag knappt någonting. Om de här människorna dog eller överlevde betyder för lite. Kanske hade utfallet blivit ett annat om vi fått ytterligare tid med dem, men å andra sidan har Telltale gjort ringa – om ens något – för att ge karaktärerna personlighetsdrag som vi inte sett förut.

Ånyo är det Michonne som på egen hand bär berättelsen, och mer än någonsin lyckas Telltale förena hennes skuldtyngda förflutna med besluten hon tvingas fatta idag.

Det är förunderligt att jag oroar mig över Michonne eftersom serie­tidningen redan har försett mig med facit. Det är emellertid inte Michonnes puls som bekymrar mig, snarare vill jag att hon ska hitta en anledning till att den ska fortsätta slå. Jag vill att hon ska dräpa sina inre demoner med samma självklarhet som hon separerar zombieskallar från zombiekroppar.

Det inre infernot speglas på ett laddat vis i det yttre kaoset och kulminerar i ett beslut som fick mig att förtvivla, tveka och, förstås, senare ångra mig. Som karaktärsskildring har The Walking Dead: Michonne varit något alldeles extra, men som uppföljare till två briljanta säsonger har resan varit en besvikelse.

ATT BRINNA UPP

Med ojämna Game of Thrones och semikatastrofen Minecraft: Story Mode i färskt minne är det lätt att döma ut Telltale, att studion redan gett oss det bästa de har. Samtidigt levererade de i fjol den gudomliga Tales from the Borderlands-komedin.

Problemet är nog att alla järn i elden är på väg att bränna ut Telltale. I pipen har de mer Game of Thrones, mer Minecraft, Batman, ett Marvel-spel och en tredje säsong av The Walking Dead. Hur mycket mer de har bakom stängda dörrar vågar jag inte ens tänka på.

Telltale måste däremot tänka – på vad de vill och vilka offer de är villiga att göra för att bli bäst igen.

The Walking Dead: Michonne Ep. 3 – What We Deserve Reviewed by - .
3.9

Utslag

78
78
Bortom henne är det svårt att känna något, men inom Michonne brinner en eld som vägrar falna.

I korthet

Vad är det?

Karaktärsdrama efter katastrofen

Utvecklare

Telltale Games

Utgivare

Telltale Games

Webb

telltalegames.com/walkingdead/michonne

Cirkapris

140:- (för alla tre avsnitt)

Pegi

18 år

Testat på

Intel Core i7-3770K, AMD Radeon HD 7900, 8 GB RAM

Kolla även in

De två The Walking Dead-säsongerna

Om skribenten

Fredrik Eriksson

Bamseponny by night och … Bamseponny by day också faktiskt. Bästa spelet är The Witcher 3. Andra favoriter är Stardew Valley och XCOM 2. Choklad, friidrott, katter och RuPaul's Drag Race är bortom spel-älsklingar.

Liknande artiklar