facebook_pixel
That Dragon, Cancer

That Dragon, Cancer

Världens sorgligaste spel är här. Ha MODET att spela det.

Av Johan Martinsson

Jag vaknar tidigt den morgonen. Becksvart utanför fönstret. Alarmet var ställt på 05:00. En deadline väntar aldrig.

Kvar i sängen ligger min fru. Och min dotter. Hon är 19 månader och jätteförkyld. Under natten har hon vaknat flera gånger och gråtit. Nu ligger hon där, med nappen i munnen och andas så gott det går genom sin täppta näsa. Hon sover, men med ett bekymrat uttryck över ansiktet. Jag tänker, kan inte tänka annat, på hur försvarslös hon är inför den här lilla sjukdomen. En förkylning.

Kanske kunde jag valt en bättre morgon att spela That Dragon, Cancer.

Du har säkert hört talas om det. Det är fullständigt unikt – ett självbiografiskt spel om att vara pappa till en liten pojke med cancer.  När Ryan Green påbörjade utvecklingen levde hans son Joel fortfarande. Idag, när spelet släppts, är han död. Bara trailern fick mina ögon att tåras.

Jag känner ett motstånd djupt inne i mig när jag för muspekaren mot orden ”Start Game”. Och sedan klickar jag.

Timmarna och åren

Under de kommande timmarna får jag uppleva episoder ur Joel Greens korta liv. Allting visas genom familjens ögon. Jag får höra deras samtal med varandra, tankarna i deras huvuden.

Tidigt frågar ett av Joels syskon varför Joel inte kan prata, trots att han är fem. Mamma Amy förklarar att det beror på sjukdomen. Lite senare får jag höra pappa Ryans tankar kring sin sons oåtkomliga inre värld: ”Vad är smärta… om man inte har ett ord för det?”

Det är en stark scen. Och många ska följa.

Det är också ett spel med stor skönhet. Och den ligger inte bara i de stämningsfulla miljöerna – utan framför allt i de vemodiga bilder av hur bebisen Joel vilar på sin pappas bröst eller omfamnas av sin mamma. Det är så… mänskligt.

Ändå måste jag säga att jag inte bryter ihop på det sätt jag hade förväntat mig. Jag vill så gärna att ett spel ska röra mig – drabba mig på det sättet, men där lyckas That Dragon, Cancer inte riktigt.

Jag vet inte varför. Är det, med tanke på att jag blev så berörd av trailern, själva interaktionerna det är fel på? Skapar de distans istället för närhet till spelets verklighet? Eller är det så enkelt att de djupt kristna Ryan och Amys syn på mirakel och Teodicéproblemet ter sig alltför främmande för mig? Jag vet inte. Jag vet bara att något gnager. Och att när jag närmar mig slutet börjar misstänka att det, trots sina förtjänster, faktiskt är ett litet misslyckande.

Men då hör jag ett rop, och inser att spelet har gjort någonting stort med mig ändå.

Det är min fru som ropar, från ovanvåningen.

Vår dotter har vaknat. Jag går upp för trappan till sovrummet, men så hör jag hennes röst och börjar plötsligt, jag vet inte varför, springa, och jag kommer in i sovrummet. Där står hon, vänd från mig, hon pysslar med något på nattduksbordet och jag ser bara hennes rygg och yviga kalufs.

– Hej Majken!, ropar jag och går ner på knä, och hon vänder sig om. Hon ser mycket friskare ut nu, och i händerna har hon stickan som vi använde för att dosera Alvedon i natt och behållarna med koksaltslösning som vi använde mot hennes nästäppa. Och hon har bestämt sig; alltihop ska in i min mun.

Sedan sitter jag där på golvet, medan hon fullföljer sitt projekt, och bara tittar in i hennes ansikte. Det befinner sig en decimeter från mitt. Och hon skrattar. Hon skrattar och skrattar och skrattar.

Senare den dagen spelar jag klart That Dragon, Cancer. Joel Green dör. Han fick leva i fem år och sjukdomen som stal hans liv stal också hans möjligheter att uttrycka hur det var att leva det. Men hans mamma och pappa hjälpte till. De skapade en modig, ärlig och vacker berättelse om honom. De ordnade så att just han, som fick ett så kort liv, kommer att leva för alltid.

För mig tydliggjorde de vilken intensiv lycka det är att få ha dem jag älskar kvar.

That Dragon, Cancer Reviewed by - .
4.1

Utslag

Betyg 82
82
Inte perfekt, men med stor sannolikhet det viktigaste spelet hittills.

I korthet

Vad är det?

Självbiografiskt spel om en döende son.

Influenser

Bibeln.

Spelas på

1,8 GHz dual core processor, 2 GB ram (minimum)

Kolla även in

Depression Quest, ej recenserat

Cirkapris

140:-

Releasedatum

Ute nu

Utgivare

Numinous Games

Utvecklare

Numinous Games

Multiplayer

Nej

Webb

thatdragoncancer.com

Pegi

Ej klassificerat

Om skribenten

Liknande artiklar