Idag tänkte jag berätta lite hur en av mina dagar kan se ut, från början till slut. Jag tänkte använda det här inlägget lite som en dagbok - och uppdatera det under dagens gång. Så kika in lite då och då.

05:45 - Jag vaknar till och känner mig ovanligt pigg. Undrar varför alarmet inte har ringt, tills jag kollar på klockan och inser att jag har två timmars sovtid kvar. Somnar helt sonika om.

07:45 - Klockan ringer och jag går upp. Mixar till en frukostsoppa. Påsen säger choklad med mintsmak, mina smaklökar säger blask med kräksmak. Very low calorie diets är ett gissel till näringsintag som jag inte rekommenderar och efter min senaste sejour med dessa soppor var jag av inställningen "aldrig mer". Men nyåret har varit överdjävluskt mot mig när det gäller sjukdom, vilket i princip hindrat mig från att träna ordentligt på två månader. Eftersom min viktnedgång är on a deadline så behöver jag en liten boost, tills dess att jag kan börja träna igen.

08:15 - Väger mig, för en liten tjuvkik. -3 kilo på en vecka. Boost indeed.

08:35 - Sitter på tunnelbanan på väg till jobbet. I vanliga fall hade jag läst en bok här, men för tillfället är jag o-bokad (ho ho) så istället är det Chrono Trigger på DS. Kommer precis till Giga Gaia på Mountain of Woe. Hinner med två försök att ta honom, varav ett extremt oförberett, innan jag är framme vid Medborgarplatsen. Nåväl, jag tar honom på hemvägen.

9:00 - In på kontoret. Först på agendan för dagen står att spela spel. Vi lade in ett gäng nya dialoger igår och jag måste nu testa uppdragen i fråga för att se att dialogerna har kommit in som de ska. Its a tough job, but someone has to do it.

10:50 - Jag vet att jag förstås är partisk, och hemmablind, men det finns tillfällen när man spelar då Just Cause 2 är det snyggaste spelet någonsin. Inte alltid, men... bitvis.

11:20 - Ahh, det är något nästan meditativt över att grappla en fiende till en gastub, skjuta ett hål i gastuben och se den flyga iväg med fienden på släp. På den mer arbetsrelaterade sidan märker jag dock att en del av de nya dialogerna inte skrivit över de gamla som de ska. Jag får kolla upp det med ljudavdelningen.

11:27 - Vår Sound Director verkar sitta i något möte, så jag får kolla upp det senare. På toaletterna här på kontoret sitter det ofta sjuka och väldigt roliga tecknade serier. Upphovsmannen är antagligen någon som jobbar eller har jobbat här, men jag har inte lyckats luska ut vem det är.



13:26 - Dags för lunch! Och eftersom jag går på en skojsig lågkalorikur så är det inte samma höjdpunkt som det brukar vara :( Men lyckligtvis behöver jag inte dricka slajmig soppa till lunch, utan kan festa på en faktiskt ganska god måltidsersättnings-bar! Helt ok. Men ändå, jag skulle springa en mil om det innebar att jag fick käka en kebabpizza istället.



14:02 - Tar en paus från min buggjakt med att kika in några bloggar. Det var spelgalan igår, för de som inte visste det. Jag var inte där i år, men jag hörde att GTA IV tog hem storslam. Pft. Det hade det inte gjort om jag fått bestämma. Jag tycker att det är lite felaktigt att utnämna något till ett bra spel - som är bra i de flesta avseenden utom just i spelavseendet. GTA IV är ett konstigt hopkok som glömt att det är ett spel. Allt du kan göra i spelet är jätteimponerande och kul, utom uppdragen - själva spelbiten. De är svåra, krångliga, korkat upplagda och tråkiga.

16:22 - Det börjar tunnas ut på kontoret. Fredagseftermiddagen tar ut sin rätt. Själv har jag upptäckt glädjen i att race:a längs motorvägar ackompanjerad av temat från gamla Lotus Esprit Turbo Challenge III.



18:04 - På tunnelbanan. Tar mig an Giga Gaia en gång till och den här gången klarar jag honom innan jag ens kommit till Fridhemsplan. Yey! Men nu är Ocean Palace färdigt och jag måste rädda Schala innan drottningen tvingar henne att aktivera Mammon Machine vilket skulle väcka Lavos och leda till död och förstörelse för allt liv! Noes! Hmm. Undrar om man hinner rädda världen mellan Kungsholmen och Bromma. Troligen inte.

18:38 - Hemma igen. Arbetsdagen slut? Icke! Nu ska det skrivas förhandstitt på Battlefield 1943 som jag var och kikade på (och spelade), hos DICE i onsdags. Så det är bara att sätta sig och låta fingrarna skriva tills de blöder. Spotify och Bostons "More than a Feeling" gör jobbet lite lättare.



22:40 - Då börjar jag snart kunna wrap:a upp det hela lite grann. Jag hinner gå igenom texten några gånger innan det är dags att skicka till korr, vilket är senast söndag eftermiddag. Det har gått rätt bra tycker jag. Det är ändå ganska tacksamt att intervjua utvecklare på svenska, när man ska föra över intervjun till en svensk text. Undrar nu bara om Mia på EA har skickat det där fotot till Thomas som hon lovade. Hmm, undrar om man ska ta en vända Empire innan det är läggdags. Jag ska upp tidigt imorgon och åka ut till min sambo och hennes familj på Tynningö, men en kopp Russian Earl Grey och lite svensk imperieexpansion hinner jag väl ändå med. Jag har inte hunnit spela något sedan patchen och efter en lång arbetsvecka kan det ju vara avslappnande att krigas lite mot Frankrike-Hollands allians.

23:44 - Jag säger som Elvis. Maddafakka! Vilken maddafakking strid! Slaget vid Utrecht är redan historiskt. Cirka 6000 holländare mot lika många svenskar. Och vilken strid som sagt. Svenskarna fann sig oturligt attackerade i ryggen till en början, men en snabb taktisk retirering lät dem ta upp en bättre position. Förstärkning i form av Puckle Guns såg ut att kunna hålla holländarna stången men deras anfall var frenetiska. Våg efter våg vällde fram mot svenskarna som nöttes ner och långsamt fick retirera, bit för bit bakåt för att kunna samla sig kring förstärkningar till nytt motstånd. Men holländarnas anfall gick hårt åt de egna leden. Så slutligen såg det ut som om holländarna ändå till slut skulle lyckas jaga svensken på flykten, men med sina sista sargade arméer lyckades svenskarna hålla den mycket svaga linjen och i det kritiska ögonblicket hade holländarnas förstärkningar tagit slut. Svenskarna insåg detta och moralen steg genast. Nu kom de sista svenska förstärkningarna fram och det som verkligen såg ut att sluta i förlust, blev istället en triumf. Nu ligger vägen öppen mot Amsterdam, och ett hål har slagits i den fransk-holländska försvarsmuren. Men på de snömoddiga fälten utanför Utrecht lämnas över 8000 kroppar kvar åt kråkorna. Sådan dramatik!



0:22 - Svenskarna rycker fram över hela den centraleuropeiska försvarslinjen och intar såväl Amsterdam som München och många småstäder längs gränsen. Fransmännen försöker göra ett desperat motanfall i Rhenlandet, men hur det går... ja det får vi veta en annan dag. Nu är det hög tid att gå till sängs. Det har varit en lång, men rolig dag. Tack för att ni har hängt med!