Divinity: Original Sin 2

Divinity: Original Sin 2

Gå i någon annans fantasyskor i Divinity: Original Sin 2, en mäktig uppföljare som sätter rollspelandet i fokus.

Jag brinner. Utöver det är jag också sjuk, förgiftad, blind och jag står i en stor pöl av mitt eget blod – som dessutom är elektrifierat. Kanske är det mitt eget fel som sturskt muckade gräl med ett fort fullt med väldigt arga galningar. Fast ur deras synpunkt är det väl jag som är galningen, och just här och nu är jag nog benägen att ge dem rätt.

Divinity: Original Sin 2 är inte alltid så himla lätt, även för den som spelat rollspel i datorform sedan 80-talet. Förutom att ta rätt beslut i varje given strid gäller det också att bygga en dynamisk grupp hjältar som kan samarbeta för att kunna klösa sig ur kniviga situationer. Annars blir det som jag beskriver ovan – du dör i en stor, väldigt stor, pöl av ditt eget blod.

Det är dock inte utmaningen som får Divinity: Original Sin 2 att sticka ut – det är snarare något som hör genren till. Klassiska rollspel av det här snittet förväntas ha lite tuggmotstånd. Istället är det just spelets fokus på rollspelande som verkligen får mig att fastna. Även föregångaren hade utmärkta system att leka med, men ganska trista karaktärer, ointressant story och bitvis ganska hemsk dialog. Det var fortfarande ett bra spel, men i Original Sin 2 är helheten så mycket starkare.

Nu innebär rollspelandet inte bara val av färdigheter, ras och utrustning. Tack vare det finurliga origin-systemet kan du spela som en av de färdigskapade karaktärerna för en mer involverande och personlig berättelse. Men även om du väljer att skapa din egen karaktär helt från grunden kan du forma denne genom dina handlingar och dialogval.

Läs också: 10 lovande Steam-spel du förmodligen missat

I korthet:

Vad är det?

Ett sanslöst imponerande rollspel som är både klassiskt och nytt på samma gång

Utvecklare

Larian Studios

Utgivare

Larian Studios

Webb

divinity.game

Cirkapris

430 kr

Pegi

16 år

Spelat på

Intel Core i5 3,3 GHz, GTX 1070, 16 GB RAM

Kolla även in

Pillars of Eternity

Mot nya äventyr.

Original Sin 2 har helt enkelt enormt mycket mer karaktär än första spelet, även om grunden är mestadels intakt. Det kryllar av mysterier att lösa, npc:er att lära känna och fiender att slåss mot. Trivsamt nog är det få dussinstrider, och varje fight känns utmanande – särskilt om du kör på någon av de elakare svårighetsgraderna.

Något som definitivt ökar möjligheterna till rollspelande är att du kan spela med tre kompisar, där ni är en karaktär var. Detta gör att Original Sin 2 kommer väldigt nära papper- och penna-rollspel, där ni har en enorm frihet att spela ganska precis som ni vill. Ni behöver inte alls äventyra tillsammans hela tiden, och ibland tvingas ni till och med isär och måste lura ut ett sätt att hitta varandra igen. Till exempel kan en karaktär åka i fängelse, medan de andra antingen kan försöka ta sig in och hjälpa personen att fly – eller helt enkelt fortsätta som om inget hade hänt och låta stackaren klara sig själv.

Det här kan garanterat leda till både tajta samarbeten, och anarkistiskt kaos – precis som när man spelar just papper- och penna-rollspel och folk drar åt olika håll och vill olika saker. Det gör spelet oförutsägbart och överraskande.

Divinity: Original Sin 2 målar upp en färgstark och involverande värld full med historier att upptäcka och intrikata spelsystem att bemästra. Det går verkligen att skräddarsy sin grupp hjältar precis som man vill ha dem, vad gäller färdigheter och vilken roll de ska ha i striderna.

Det enda som egentligen hotar att störa spelarnas sinnesfrid är, som så ofta med rollspel, buggar. För min del var råkade jag ut för att flera av sidouppdragen räknades som misslyckade trots att jag klarat dem. Jag är dock beredd att ha överseende med några, förhoppningsvis tillfälliga, tekniska brister vid lanseringen av ett så här ambitiöst spel. I princip alla stora, klassiska rollspel har varit nedlusade med buggar vid sina releaser, trots allt.

Det är helt enkelt värt att ta en och annan smäll för att få uppleva det fantastiska äventyr som Divinity: Original Sin 2 bjuder på. Även om det slutar med att du dör i en pöl av ditt eget blod.

Läs också: De bästa grafikkorten

Vem är du, egentligen?

Ditt val av bakgrund och ras påverkar hur folk ser på dig i Divinity: Original Sin 2. Här är några exempel.


Lizard
Ödlorna är helt övertygade om sin egen överlägsenhet, och anser att andra raser bör vara tacksamma om de får vara deras slavar. Inte alltid så populärt.

Elf
Alverna kan äta likdelar för att ta del av personens minnen. Inte den mjuka, väna sortens alver – helt enkelt. Kan stöta bort individer som är mer kräsna med vad de äter.

Undead
De odöda kan inte vistas bland folk för de skrämmer slag på dem med sina skelettansikten. De kan dock skala av ansikten på lik och göra masker av dem. Behändigt.

Divinity: Original Sin 2 Reviewed by - .
4.5

Utslag

90
90
En makalöst ambitiös och storartad uppföljare som gör allting bättre än föregångaren.

Om skribenten

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar