Prey

Prey

Prey har många idéer men saknar något som väver dem samman till en ordentlig helhet.

Talos I verkar ha varit ett bra ställe. Här finns nästan allt man skulle kunna önska sig för att man ska vara beredd att lämna jorden och förflytta sig till en rymdstation som snurrar i omloppsbana i den oändliga natten.

Istället för gråa, klaustrofobiska tunlar erbjuder Talos I ljusa, fräscha ytor med högt i tak och kromade detaljer var man än tittar. När man jobbat klart i det högklassiga labbet kan man bege sig till den mysiga personalavdelningen som till och med erbjuder ett eget gym och intilliggande bar. Synd då att de monster som hölls inspärrade där skulle fly och förstöra allt.

Så börjar nämligen Prey, spelet som må dela namn med ett helt orelaterat spel från Human Head och utvecklare med Dishonored-serien, men vars dna ligger närmare spel som System Shock. En främmande, utomjordisk kraft har tagit över en stor rymdstation och förvandlat merparten av dess besättning till lik som nu ligger stämningsfullt utplacerade runt dess numera spöklikt tysta korridorer.

Den första timmen av Prey är också oerhört atmosfärisk och bygger effektivt upp ett engagerande mysterium. Här presenteras frågor din karaktärs identitet, om stationen du befinner dig på, samt om de mystiska skeenden som lett till att du försatts i en konstant loop där ditt minne raderas om och om igen. Här lägger spelet upp för att utforska teman som identitet, minne, om vem du egentligen är vem du kan lita på.

VEM VILL DU VARA?

Efter den här timmen, som du sett om du testat spelets demo, är Prey dock nästan helt ointresserat av att följa någon av de här trådarna. Här tar nämligen ett annat spel vid, inte nödvändigtvis ett dåligt sådant, men likväl ett markant annorlunda väsen än det som imponerat på alla som spelat den där demo-sektionen. Narrativets tempo avtar och ivern att peta vidare i den där fascinerande tematiken försvinner. Mysterier nystas istället upp med antiklimatiska handviftningar över kortvågsradion och avslöjanden som borde vara utropstecken blir istället ellipser.

I korthet:

Vad är det?

Inte något Prey 2, men väl ett retrofuturistiskt immersive sim med lite Metroidvania-känsla

Utvecklare

Arkane Studios

Utgivare

Bethesda Softworks

Webb

prey.bethesda.net

Cirkapris

190:-

Pegi

18 år

Spelat på

Intel Core i7-2600K, Sapphire Radeon RX 480 8 GB, 8 GB RAM

Kolla även in

Bioshock

Talos I är inte bara sterila labb och propra kontor.

Dels beror det kanske på att Morgan Yu – oavsett om du spelar hen som man eller kvinna – sällan för sin egen talan och istället sker all utveckling via envägskommunikation där karaktärer lägger sina kort på bordet utan vidare omsvep. I somliga fall är det omöjligt att förstå varför vissa karaktärer ens brytt sig om att vara vaga när deras ovilja att berätta hela sanningen enbart existerat för att hålla spelaren, och inte Morgan, på halster.

Inte ens spelets huvudsakliga antagonister, den enigmatiska rasen The Typhon, är speciellt medryckande. Till det ytliga tycks de nästan okroppsliga, deras former verkar konstruerade av oljiga strimmor och slemmiga tentakler, men designen är överlag så generisk att de aldrig blir särskilt skräckinjagande. Till en början kan de kamoflerande spindelvarelserna Mimics så frön av paranoia eftersom varje objekt kan vara ett lurpassande kryp redo att hoppa upp i ansiktet på dig, men efter ett par timmar slutar deras idoga jumpscare-taktiker att ha någon effekt. Senare bjuder spelet på korrumperade robotar och hjärntvättade människor, varpå jag fick en full rad på min Generiska Science Fiction-Fiender-bingobricka.

Den på förhand mest omtalade och tveklöst roligaste av Preys grundstenar är hur öppet spelet är när det kommer till hur spelaren kan ta sig an dess problem. Detta sker främst genom att man använder så kallade neuromods som planterar in minnen och förmågor rätt i hjärnbalken och låter dig skräddarsy din karaktärs färdigheter. Exakt hur dessa funkar är en av många aspekter av spelets universum som man som spelare inte inbjuds att fundera för mycket över – hur kan inplanterade minnen göra mina muskler starkare, liksom? – och i praktiken är det inte väsenskilt från liknande skill-träd i Dishonored eller Far Cry-serien.

Läs också: De bästa grafikkorten just nu


Hjärnkontoret

I Prey kan du enkelt ladda ned kunskap för att utföra stordåd. Här är några av de coolaste förmågorna.

Mimic Matter

Redan en klassiker och något av spelets signum. Förvandla dig själv till vilket föremål som helst och sprattla sedan genom sprickor och luckor.

Psychojack

Slå till typhonerna där det verkligen svider: i psyket. Den här attacken gör redig skada och stoppar de dessutom från att använda sina egna förmågor i flera sekunder.

Leverage

Ibland vill man bara kunna lyfta ett stort skåp och kasta det i nyllet på den där slemmige typen som håller på och mopsar upp sig. Funkar också för att bända upp låsta dörrar.

Sidor: 1 2

Om skribenten

Profilbild på Rikard Olsson

Före detta Stockholmare som älskar pixlar, postmodernitet och pretentioner. Bor numera i England med en fru, två katter och fler Mario-figurer än någon rimlig människor borde ha. Är fin som jag är.

Liknande artiklar