Endless Space 2

Endless Space 2

Lämna jordelivet bakom dig och forma galaxen i din egen avbild – bokstavligt talat.

Efter fyra Endless-spel börjar Amplitude verkligen få kläm på det här med strategi. På bara fem år har de tagit en ofta ganska torr genre och fyllt den med humor, mystik och personlighet – deras är en värld som är svår att inte förälska sig i.

För vem vill inte skapa en galax där alla heter Horatio? De flesta, börjar jag dessvärre inse endast en timme in i min kampanj som ett av de mer unika folkslagen i Endless Legend 2. The Horatio, som de kallas, bildades när en narcissistisk biljonär köpte en planet och började klona sig. Galaxen vore mycket vackrare, tyckte han, om den bara befolkades av dess mest undersköna skapelse – han själv.

Av någon anledning verkar de andra folkslagen inte hålla med, men med tanke på hur mycket karaktär de själva besitter är det kanske inte så konstigt. Vartenda litet hörn av Endless Space 2 svämmar formligen över av charm och personlighet, från de noir-inspirerade gangsterhandelsmännen Lumeris till de elddyrkande träden i The Unfallen. Det gäller även det otroliga ljudspåret, skräddarsytt för varje ras med allt från basklarinett och cittra till syntar, harpor och tickande klockor.

Rent mekaniskt är det allt ett omgångsbaserat 4X-spel borde vara, och kan för den oinvigde sammanfattas lite hafsigt som Civilization i rymden. Du färdas mellan solsystem, koloniserar planeter, bygger byggnader, samlar resurser, utforskar galaxen och skapar flottor och arméer. Allt detta fungerar som sig bör, men det som verkligen särskiljer Endless Space 2 är dess rika värld och quest-system.

 

Läs också: Så bra är Civilization VI

I korthet:

Vad är det?

Omgångsbaserad strategi i en värld bra mycket charmigare än vår egen

Utvecklare

Amplitude Studios

Utgivare

Sega

Webb

endless-space.com

Cirkapris

300:-

Pegi

7 år

Spelat på

Intel Core i7-4790K @ 4.00 GHz, GeForce GTX 980, 16 GB RAM

Kolla även in

Stellaris, Civilization VI, Endless Legend

Nästan så att man kan hoppa mellan planeterna.

Visst, mycket av samma sinne för karaktär återfanns även i det första Endless Space, men medan det efter ett par timmar ofta började kännas ganska tomt på saker att göra har Endless Space 2 tagit tillvara på många av lärdomarna från såväl sin föregångare som det underbara Endless Legend. Till skillnad från i alltför många andra spel i genren är de olika lagen mer än bara en serie vackra porträttbilder med lite variabler justerade åt ett håll eller annat. Varje folkslag har sina egna mål, sin egen mekanik och sin egen spelstil.

Om det brister någonstans är det i användargränssnittet. Visst, menyerna är jättefina att titta på, men vad i hela friden betyder alla symboler? Vad innebär det att broccolimätaren är halvfull under rubriken ”Political Sensitivity”? Det är så stilrent och minimalistiskt att det ibland är omöjligt att urskilja vad alla symboler betyder, och jag vågar knappt föreställa mig hur mycket värre det måste vara om man är nykomling i genren, eller ens i serien.

Men så här dryga 40 timmar in, när jag lärt mig tyda menyhieroglyferna, finns det nästan ingenting kvar som skaver, och pyttiga balansproblem är knappast nog för att distrahera från vad som utan tvekan måste vara Amplitudes bästa spel hittills.

Läs också: De bästa grafikkorten just nu

Endless Space 2 Reviewed by - .
4.4

Utslag

88
88
Endless-serien har aldrig varit bättre, och det säger inte lite.

Om skribenten

Liknande artiklar