Syberia 3

Syberia 3

I det senkomna Syberia 3 får vi till slut en fortsättning på Kate Walker historia. Om än inte den historia vi hade hoppats på.

Det tar inte många minuter innan förhoppningarna börjar skrumpna ihop i hjärtat. Istället för atmosfäriskt och storslaget som i föregångarna är detta fult, illa berättat och närmast mördande långtråkigt. Det är inte roligt, för jag vill ju heja på Benoit Sokal, denne eftertänksamme, belgiske äventyrsmakare.

Tyvärr är Syberia 3, denna efterlängtade och gravt sena uppföljare till det fina men snöpliga Syberia 2, inte alls i samma klass som sina föregångare. För det första pratar folk som om de mest vill vara någon annanstans. De låter ointresserade, och ofta som om de inte är medvetna om vad de säger. För det andra låter ofta gamla, skruttiga människor som om de vore 20 år. Det är komiskt, men på helt fel sätt.

Växlar man över till franska röster blir det genast mycket bättre. Även om du inte kan franska finns engelska undertexter, och jag rekommenderar starkt att det är så du spelar detta, om du nu tvunget måste spela det. Syberia 3 är nämligen inte ett bra spel. Det är inte heller en bra berättelse, vilket är ett ännu större problem. Om det funnits ett intressant narrativ som drev på det hela hade jag kanske kunnat stå ut med de omständliga och trista pusslen.

Läs också: Alone in the Dark-skaparens nya skräck skrämmer

I korthet:

Vad är det?

En mycket senkommen fortsättning på Benoit Sokals äventyrsserie

Utvecklare

Microids

Utgivare

Microids

Webb

syberia.microids.com

Cirkapris

380 kr

Pegi

7 år

Spelat på

Intel Core i5 3,3 GHz, GTX 1070, 16 GB RAM

Kolla även in

De oändligt mycket bättre föregångarna

Men vyerna är fina ibland ändå.

Men icke. Syberia 3 handlar knappt om någonting alls. Den mystik och känsla av äventyr som fanns i föregångarna, inte minst i de storslagna miljöerna, saknas nästan helt här. Det närmsta vi kommer är en atmosfärisk, övergiven och förgiftad stad, och mötet med en kär gammal bekant från föregångarna. Det räcker inte när majoriteten av spelet är en sirapsseg lunk där det är svårt att bry sig alls om vare sig huvudpersonen Kate Walker, eller om karaktärerna hon stöter på.

Till skillnad från föregångarna är detta inte ett peka- och klicka-spel. Det går att spela med mus och tangentbord, men det är inget vidare. Faktum är att det är rätt klumpigt och hemskt även med handkontroll. Kate Walker fumlar omkring i miljöerna i snigelhastighet, och att interagarea med karaktärer och prylar är en seg, omständlig historia.

Att pusslen i sig är både hyperlinjära och långtråkiga att lösa gör att spelet helt saknar tempo. För att ta sig över en sjö måste du lasta kol och vatten i en båt. Som belöning för det berättar kaptenen att han kastat nyckeln i sjön. Du får sällan några belöningar i form av en kul dialog, storysekvens, nya miljöer eller något sådant. Det är bara en ändlös kanonad av trist designade, grådassiga pussel.

Mest deprimerande av allt är att det ibland lyser igenom viss charm och skönhet mellan sprickorna. Bitvis kan det anas att det döljer sig ett bättre äventyr som aldrig får blomma ut. Istället får vi ett spel som stampar vatten nästan hela vägen fram till det närmast provocerande otillfredsställande slutet.

Läs också: De bästa grafikkorten just nu

Syberia 3 Reviewed by - .
2.5

Utslag

50
50
Buggar, usla engelska röster, tråkiga pussel och menlöst manus. Inte en uppföljare värd väntan.

Om skribenten

Värmlänning som spelat sedan barnsben. Utbildad lärare, älskar det skrivna ordet och spelar allt jag kommer över. Lagom sur.

Liknande artiklar